Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 ELI F. HECKSCHER
som ovälkommet för båda lägren. Själva protektionismen kan
i olyckliga fall bli arbetarpolitik, så som särskilt visat sig i
Australien, och därtill komma sedan de många parallelismerna.
Tullskydd är en form för nödhjälpsarbete, och nödbjälpsarbete
kan verka som tullskydd. Ett direkt skydd mot utländsk
arbetar-konkurrens är dessutom för närvarande passtvånget, som hindrar
särskilt tyska arbetare att komma hit och därför låter dem i
stället tillverka sina billiga varor i eget land, varav följden i sin
tur blir krav på tullskydd mot själva varorna. Vilken av dessa
former som är skadligast är mycket ovisst och tillhör strängt
taget icke en principiell diskussion; men något kan dock sägas
därom. När arbetarkraven verkligen äro till hela
arbetarklassens gagn, vilket är mycket mindre vanligt än man tror, måste
de anses äga ett stort företräde framför de vanliga
protektionistiska ingripandena däri, att de åtminstone representera vinst för
en stor del av folket eller samhället, visserligen på den övriga
delens bekostnad. Men å andra sidan kunna de just därför
under ett demokratiskt statsskick befaras taga en omfattning
som gör deras sammanlagda skada större än man rimligtvis
kan vänta av det andra slaget åtgärder. Valet är som sagt allt
annat än lätt och borde ej alls komma i fråga, eftersom man
kan och bör begagna möjligheten att avvisa båda delarna.
Hittills ha vi strängt taget ej sysselsatt oss med det fria bytet
självt utan i stället med vad det skulle åstadkomma; och jag
vågar tro, att den ekonomiska liberalismens kritiker skulle ha
handlat klokare genom att icke angripa det senare, uppgiften att
låta var människa göra skäl för sig; ty det förefaller osannolikt,
att någon klarsynt där kunde ha principiella invändningar att
göra. Helt annorlunda omstridd måste däremot den frågan bli,
om det fria bytet verkligen förmår nå detta sitt mål.
Att det fria bytet åtminstone i de grundläggande fallen har
denna verkan beror på vad som i min bok kallas den
ekonomiska liberalismens »tredje» sats, Adam Smiths »osynliga hand»,
att var och en genom att tillgodose sitt eget bästa på grund av
bytet i verkligheten tvingas att tillgodose samhället.
Monopolet blir därvid den första stötestenen, ty med dess
hjälp är det möjligt att göra vinst genom motsatsen av behovens
tillgodoseende, nämligen genom att i stället avsiktligt begränsa
tillgången eller utbudet och till följd av denna konstlade knapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
