Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arbetsledning ur samhällssynpunkt. Av Helge Gräslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 HELGE GRÄSLUND
Sveriges bildade klass har ingen viktigare uppgift i samhället
än den att utbilda verkligt goda arbetsledare, män, som genom
sina egenskaper, sina kunskaper och sin odling kunna skapa
en rätt social anda — arbetsanda, personlighetsanda,
nationsanda. Vi ha hittills ej lyckats särdeles väl i den uppgiften. De
områden av vårt näringsliv och samhälle, där den bildade
klassen kan anses vara arbetarnas ledare, äro säkerligen mycket
begränsade. Man skulle väl rent av kunna ställa den frågan,
om över huvud Sveriges bildade klass har något som helst
nämnvärt direkt inflytande på arbetarklassens andliga utveckling.
Därmed må vara hur som helst, säkert är, att om vi vilja driva
vårt folks utveckling framåt efter sunda linjer och med
samhällelig trevnad som mål, ledningen borde ligga hos dem, som
äga förmågan att genom kunskap och förfining se linjerna i
stort och ge den lyftning åt vårt andliga liv, som sannerligen
behövs i ett modernt industriland.
Är det riktigt att vi svenskar hittills ej tillfullo lärt oss vad
det moderna industrisamhället fordrar av arbetsledarna för att
resultatet skall bli det bästa möjliga både ur företagaresynpunkt
och för trevnaden i samhällslivet, så är det ju stora skäl för
oss att här utnyttja vår stora läraktighet vis å vis utlandet, som
möjligen på sina håll kan ha något att lära oss inom detta
område.
Vi svenskar lida såsom arbetsledare av den brist på sinne
för psykologi och människostudium, som t. ex. Gustav
Sundbärg beskyller oss för. Ett av de starkaste intryck jag mottagit
i Amerika är, att kanadensarnas och amerikanarnas styrka
såsom ledare av människor ligger i deras intresse för individer
och typer. Det bottnar väl i personligheten och lynnets
egenskaper, då en stor pappersfabrikant i Toronto, när han tog mig
genom sin fabrik, utan gester och utan någon min av
nedlåtenhet då och då stannade hos någon av sina arbetare med en
fråga: »Hello, Jim, är gumman din kry efter influensan än?»
eller »Well, McCabe, har lillpojken börjat gå ännu?» Men just
den sortens verkliga intresse för de människor, man bär
ledar-ansvaret för, är en av de egenskaper, som göra en arbetsledare
av rätt typ.
Personligen stötte jag på många små olika bevis för hur det
individuella och personliga har stort spelrum i
arbetsledningen bland kanadensarna. Här ett annat litet exempel, som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
