Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arbetsledning ur samhällssynpunkt. Av Helge Gräslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 HELGE GRÄSLUND
en hans lilla plats i solen, när alla vardagslivets små förhållanden
ordnades, medan den andre kommenderade en i reglementet
anbefalld enhet kallad pluton eller kompani, vars molekyler
icke intresserade honom och vilkas liv och tänkesätt voro
honom fullständigt likgiltiga.
Den som vill följa en utryckande A^ärnpliktskontingeiit hem
till bygderna och höra vad där sägs om officerarna, kan
ganska lätt göra klar för sig vägen till en effektiv härordning.
Men hur skulle det över huvud kunna vara annorlunda?
Officerens arbetsuppgift är ju att i ungdomen av alla svenska
klasser skapa god soldatanda. Får han någonsin tillfälle att lära
på ett rätt sätt känna detta arbetsfält? I hemmet — nej. I
skolan — nej. På Karlberg — Gud bevare oss — nej.
Vid Karlberg utbildas de män, som hela sitt liv igenom skola
bära ansvaret för att årsklass efter årsklass av svenska män
skola i kronans kläder fyllas med rik och käck soldat- och
medborgaranda. Kunna icke Karlberg och dess årgångar av
utexaminerade elever fylla den uppgiften, så är Karlberg ett
fosterländskt och samhälleligt fallissemang. Detta är ursäktligt,
emedan svårigheterna i uppgiften äro kolossala. Men det
oerhörda och oursäktliga är, att Karlbergs-systemet väsentligen
förbigår sin huvuduppgift.
Rationell arbetsledning och modern svensk psykologi borde
vara genomgående studieämnen vid vår krigsskola. Icke
endast genom läroböcker. Officerens bana borde börjas i
sulfitfabriken eller bondgårdens drängstuga, precis lika väl som
tek-nologens eller agronomens. Den ene »praktiserar människor»,
den andre maskiner, men bägge måste känna sitt arbetsfält,
annars misslyckas de.
Här har nu talats om prästen, läraren och officeren såsom
ledare av människor och danare av samhällelig anda. Kritiken
har gällt dem såsom delar av den bildade svenska klassen, ej
såsom kårer. De äro endast exempel. Deras fel återfinnas hos
oss alla — ingenjörer, kontorsfolk, godsägare. Överallt samma
brist på levande intresse för människorna och vardagslivets
sociala trevnad.
Det finns nog flera vägar att ta sig fråm till bättre
förhållanden. De nya förhållandena i sig själva tvinga oss väl till större
anpassning.
Men en sak är av kardinal betydelse, nämligen vår uppfost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
