Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Striden mellan Wu Pei-Fu och Chang Tso-Lin. Av C. G. Taube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finansministeriets värsta fordringsägare voro nämligen ej de
stora utländska långivarna, utan de många små banker och
privata firmor, från vilka det då och då nödgats upptaga
»ficklån», ofta mot de mest ruinerande räntesatser, stundom
uppgående till 10 % i månaden. Liang Shih-yi önskade nu helt
naturligt att medelst ett större utländskt lån på en gång kunna döda
alla dessa små björnar. Det är ytterst belysande för kinesiska
statens finanser att studera en lista över dessa jämförelsevis små
kreditorer, som finansministeriet i ett oväntat anfall av ärlighet
publicerade, och det kanske roar någon att se några detaljer.
Listan upptager namn på 26 utländska och 118 inhemska
banker och handelshus. Den minsta posten är $ 25,000, den största
7 miljoner japanska yen och totalsumman är ungefär 100
miljoner dollar. Man märker vidare, att samtliga lånen äro gjorda
antingen för att betala administrativa utgifter, löner etc., eller
förfallna räntor på andra lån. Ej en enda post antyder ett
produktivt ändamål. På listan figurera även ett större antal poster
i franska francs. Anledningen var tydligen den, att som francens
värde här är rätt fluktuerande, det fanns en god marginal för
valutaspekulationer från båda hållen, d. v. s. från långivaren
och de tjänstemän i ministeriet, som omhänderhade lånet. Jag
måste i detta sammanhang påpeka den oerhörda knäck, som
Frankrikes prestige härute led, då den franska banken — Banque
Industrielle de Chine — förra året inställde sina betalningar.
Banken sköttes nog härute fullkomligt oklanderligt, och
anledningen till katastrofen var säkerligen storfinansiella
spekulationer med bankens kapital i Paris, vilka betänkligt påminna om
Panama eller Dreyfus. Det hjälpte inte stort, att marskalk Joffre
på sin tur runt världen hedrade Kina med ett besök. Det gjorde
mig ont i själen att se den stackars gamle mannen, som dock
spelat en världshistorisk roll, föras runt och förevisas ungefär
som en björn med en ring i näsan, fyllas med mat och dryck
och dumma tal — och bli föremål för hånskratt bakom ryggen.
Den okunnigaste kuli på gatan visste nämligen två timmar efter
sedan det hade skett, att »fa-kuo yin-hang kuan-lamen», franska
banken har stängt sin dörr. Men hur många visste, att
segraren vid Marne hedrade deras land med ett besök, eller vad hans
namn betyder i historien?
För att emellertid återgå till Liang Shih-yi och hans
100-miljonerlån, så väckte det en stor opposition i landet, och ledaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
