Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den klassiska bildningens dödsfara. Av Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härvidlag gjort ställningen sämre än för närvarande. Den har gett
latinlinjen utan grekiska blott 2 timmar matematik, 3 timmar
biologi och 5 timmar fysik i alla tre ringarna sammanlagt. Att
detta icke giver någon nämnvärd naturvetenskaplig bildning
förstår var och en, i vart fall varje naturvetenskapman. Då
dessutom latinet blott något litet fått sin nuvarande svaga ställning
förstärkt, är det uppenbart att denna linje överhuvud icke
skänker någon verklig bildning.
Men detta är ändå icke det värsta. Kommissionen har
dessutom skapat en ny linje, den s. k. nyspråkliga gymnasielinjen.
Den inrymmer mer naturvetenskap och matematik än
latinlinjen, dock ingalunda tillräckligt för att grundlägga verklig
naturvetenskaplig bildning, därom är tydligen kommissionen själv
medveten. Den har ju själv genom det namn den valt betecknat de
moderna språken som linjens kärna. Men dessa språk kunna ej bilda
någon kärna. Vad först de germanska språken angår, så äro dessa
alldeles för obestämda och ologiska till sin byggnad för att giva
någon grammatisk träning, någon för oss germaner så ytterst nödig
träning i precision. Icke heller giva de i och för sig någon estetisk
skolning. Utmärkta stilister kunna skriva mycket bra på
engelska och även på tyska, men deras finesser äro ytterst
svårtillgängliga för ungdomar som skola lära ett främmande språk.
Det är själva språkets karaktär som på detta stadium betyder
allt. Men en estetisk och logisk karaktär äger i sig själv av
alla skolans moderna språk endast franskan. Nu är det
emellertid absolut omöjligt för franskan att under allt som allt 16
veckotimmar och utan stöd av latinet kunna utöva någon
nämnvärd tanke- och smakutvecklande verkan. Någon formell
bildning giver alltså denna gymnasielinje icke.
Lika illa är det med den humanistiska sakbildningen, ty
gymnasiet saknar varje historisk karaktär. De moderna språken kunna
ej giva någon verklig historisk bildning, ty de företräda blott
en relativt sen tid i historien. Alla förutsätta de mer eller
mindre latinet, franskan helt, engelskan till mer än hälften och
även tyskan vad lånorden angår. I sistnämnda avseende äro
de även i hög mån beroende av grekiskan. De sakna alltså,
när de studeras ensamma, sin historiska grundval. Ännu mera
gäller detta den kultur de spegla. Ej blott Frankrikes utan även
Englands, ja i dess högsta former också Tysklands kultur
förutsätter den antika kulturen för att kunna historiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
