- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
439

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den klassiska bildningens dödsfara. Av Erik Hedén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medan latingymnasiet omfattar i första och andra ringen 8
ämnen samt i tredje 7 och realgymnasiet har samma antal med
tillägg av ett ämne för halva läsåret i andra ringen, så har
nyspråkliga gymnasiet 10 ämnen i första, 9 à 10 i andra och 7
i tredje ringen, summa alltså 26 à 27 ämnen medan
latingymnasiet har 23 och realgymnasiet 23 à 24. Den nyspråkliga
linjen inrymmer vidare inalles, i alla tre ringarna, nio ämnen
som blott skola läsas 2 timmar i veckan, vilket givetvis måste
verka splittrande och motverka allt grundligt studium.
Latingymnasiet har blott sex sådana ämnen och realgymnasiet endast
fem. Kan det nyspråkliga gymnasiet icke bilda lärjungarna, så
kan det alltså överanstränga dem. Gymnasieundervisningens
uppgift är att pröva och träna lärjungarnas intelligens men
icke att överlasta den. Det nyspråkliga gymnasiet kommer att
säkert misslyckas i de uppgifter det bör hava men möjligen
lyckas i den det icke bör hava. Det blir en skadlig vistelseort
för verkliga studiebegåvningar men en härlig plats för smarta
lättingar och pluggande medelmåttor.

Kommissionen uppräknar en rad levnadsbanor för vilka det
nyspråkliga gymnasiet skall lämpa sig: handeln, industrien, civila
tjänstemannabanan, militäryrket. Men i den mån dessa yrken
tarva verklig bildning, speciellt en förberedande vetenskaplig
bildning, är det nyspråkliga gymnasiet obrukligt. Vad särskilt
angår civila tjänstemannabanan, så är det ett allmänt rön, att
för denna banas högre poster vetenskaplig bildning är mycket
nyttig, däremot är det relativt likgiltigt, om vederbörande —
frånsett nu juristerna — vid inträdet i verket äga några
specialkunskaper rörande just de områden varpå verket arbetar. Den
nyspråkliga linjen skänker för övrigt icke ens i nämnvärt mått
några dylika kunskaper. På de levnadsbanor åter där man kan
undvara vetenskaplig bildning kan man gott undvara även det
nyspråkliga gymnasiet; i detta fall blir det långt fördelaktigare
att från realskolan direkt övergå till någon fackanstalt såsom
t. ex. ett handelsgymnasium. De enda för vilka linjen skulle
passa vore kvinnorna. Men mot denna metod att likställa
man och kvinna måste varje demokrat som ej representerar
dumhetens demokrati opponera sig. Kvinnorna må äga full rätt
att deltaga i den manliga undervisning de kunna tillgodogöra
sig. De äga också rätt att, när de ej kunna följa männen åt,
få sin särskilda goda undervisning samt erhålla fritt tillträde till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free