Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den klassiska bildningens dödsfara. Av Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
område gäller mer den gamla kloka satsen att bildning är vad man
har kvar, när man glömt allt vad man lärt sig. Men dessutom
medföra de klassiska språken direkt nytta för två stora
kategorier bildade människor. Dels för sådana som, utan att vara
klassiker av facket, ständigt komma i kontakt med spörsmål
från Antiken och som måste någorlunda behärska språken för
att kunna kritiskt tillgodogöra sig fackmännens framställningar.
Dels för sådana som visserligen kunna råka glömma själva
språken men dock under studiet av dessa fått en så pass god
kunskap om den klassiska kulturen att de kunna läsa
allmänfattligt vetenskapliga framställningar därom, förstå de klassiska
anspelningarna i modern litteratur och någorlunda följa
antikvetenskapens för vår tid betydelsefullaste resultat. Till den förra
kategorien höra historiker, litteraturforskare, konsthistoriker,
språkforskare, arkeologer m. fl. Till den senare exempelvis en
mängd civila tjänstemän och tidningsmän på de kulturella
avdelningarna.
Slutligen måste alla bildade medborgare, om de över huvud
vilja läsa något annat än Frank Heller och Nathalie von
Eschstruth, äga någon liten kunskap om de viktigaste data i
Antikens samhälliga och kulturella historia. Nyligen har en
framstående lärare i latin och modersmålet funnit sig nödsakad
utgiva en liten folkskrift om de klassiskt-mytologiska
anspelningarna i svensk diktning. Han har nämligen märkt att bildade
svenskar sällan förstå dessa. Detta borde väl påkalla åtgärder
för att något höja kunskapen om Antiken även hos realisterna.
Många av dessa önska själva något dylikt. Men
skolkommissionen har i stället sökt borttaga den lilla kunskap om Antiken
de nu få. I realgymnasiets nedersta ring läses nu en kort och
otillräcklig kurs i forntidens historia. Denna kurs har
kommissionen »funnit sig nödsakad» att helt borttaga. Man har med
rätta anmärkt att kommissionen över huvud icke synes unna
realisterna någon som helst humanism. Typiskt är också att
kommissionen ej heller vill tillåta minsta undervisning i
Antikens historia å den nyspråkliga linjen. Detta visar bäst hur
omöjligt det varit att låta denna linje meddela någon som helst
bildning. Vad så realskolan angår, så finner man att en kort
kurs i Forntidens historia skall läsas i dess första klass. Sedan
är det slut. Blankt slut. Denna lilla kurs skall icke ens
repeteras. Under de sex senaste åren av sin skoltid skola de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
