Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens Frågor - Telefonstrejken och socialiseringen - Nykterhetsfrågan efter förbudsomröstningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 DAGENS FRÅGOR
finansministern får till sin oangenäma uppgift att täcka, när budgeten
redan förut är nära bristningsgränsen. Förr eller senare får han
därför lov att säga till sina kolleger: nej, mina vänner, det här går
inte; Telegrafverket måste få den avkastning vi beräknat; en höjning
av taxorna skulle antagligen rent av minska avkastningen; personalen
måste hålla till godo med marknadens lönenivå — annars kan
åtminstone inte jag längre svara för Sveriges finanser. Så är då
arbetsgivaren installerad på sin plats igen, med betydligt skamfilat
anseende och betydligt försvagade utsikter att med framgång kunna
fylla sin funktion.
Vill man se saken i dess närmast till hands liggande och mest
påtagliga gestalt är det därför finansernas tillstånd som kommer att
göra socialiseringen omöjlig. Varje finansminister med ögon i
huvudet kommer att fasa för tanken att behöva bygga på inkomstkällor,
som vilken arbetarorganisation som helst kan lägga beslag på, han
kommer att längta tillbaka till det behagliga sättet att taga ut skatter
av de enskilda, utan att behöva bekymra sig om var dessa enskilda i
sin tur skola taga dem ifrån. Socialministern kommer att önska sig
tillbaka till motsvarande behagliga läge, där han blott behövde »medla»
mellan enskilda intressen och avgörandet låg hos andra. Den
demokratiska staten, som i så stor utsträckning är en arbetarstyrd stat,
kan helt enkelt aldrig komma ur detta dilemma, om den uppger sin
ställning som enbart vårdaren av samhällets gemensamma intressen,
och förvandlar sig till arbetsgivarpart, när den samtidigt är
arbetar-organ.
Telefoniststrejken hade många sidor, och många överord sades på
alla sidor, men som skolexempel på socialiseringens följder var den
ovärderlig.
Förbudsomröstningen d. 27 augusti tyckes
komma att ha ganska märkliga följder och
delvis helt andra, än uppfinnarna av det konsultativa referendum
tänkt sig. Meningen var ju, att den bittra kamp mellan olika
nykterhetsriktningar, som höll på att spränga riksdagens liberala parti
samt lätt kunde bli obekväm även för övriga partier, skulle flyttas
utom Helgeandsholmens råmärken. Knappast någon inspirerad lösning,
ty efter omröstningen måste förbudsfrågan återkomma med förnyad
styrka, antingen buren av triumfens mäktiga flodvåg eller framdriven
genom den desperata stormby, som motgången aldrig förfelar att
väcka i varmt övertygade sinnen. Det kunde ej gärna förbises, att
i ena som andra fallet skulle de högmäktiga riksdagspartierna inom
mycket kort tid nödgas åter taga position till det brännande spörsmålet —
endast att förbudets anhängare därvid vände tillbaka med den ökade
energi och intensitet, som en häftig agitationskampanj plägar alstra.
Vad som kommit till synes efter den stora omröstningen visar till
fyllest, att detta med full säkerhet blir förhållandet, och att kanske
redan nästa riksdag kommer att förete mycket direkta påverkningar
för partilivet av sommarens strider ute i bygderna.
Nykterhetsfrågan efter
förbudsomröstningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
