Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svensk och utländsk historieundervisning. Av Wilh. Carlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472 WILH. CARLGREN
för vilken en obligatorisk kurs på både mellan- och överstadiet
tillkommit, som ett program för Staatsbiirgerkunde i alla
skolformer, i vilket en riksskolkonferens 1920 utmynnade. En av
Tysklands aktivaste historiska pedagoger f. n., prof. P.
Kuhlmann, förestår numera en högskola i Berlin för lärareutbildning
på området. »Démocratie, c’est démopédie», är hans slagord.
Och en störtflod av uppsatser, broschyrer och
läroboksutkast med lösen: »Neugestaltung des Geschichtsunterrichts» har
följt de organisatoriska nyheterna i spåren. Den plötsliga och
oerhörda omkastningen i tidsläget har förstärkt det spekulativa
tyskeri, som på Hegels vis låter historien gå fram genom starkt
motsatta utvecklingsskeden. Tonen har på visst sätt angivits
av Rathenau i hans glänsande skrivna men obotligt doktrinära
essay om Wilhelm II, »der Kaiser». Och Spenglers
mångdisku-terade skrift om »Västerlandets undergång» utgår från ett
likartat, fatalistiskt stämningsläge. I dessa hövdingars spår vandrar
pedagogorum pecus. S. Kawerau framför i tidskriften Praxis der
entschiedeneii Schulreform 1919 ett av de mera planmässiga
försöken lill »sociologisk» nydaning av historieundervisningen.
Man måste — säger förf. — ständigt ha ögonmärke på frågorna:
»Hur var folkets ställning? Hur gestaltade sig den ömsesidiga
hjälpen i det offentliga livet?» En folkskolelärare i Hamburg
vill från materialistisk utgångspunkt bygga historien i skolan
på självverksamhet i trädgård, verkstad och syrum. Först efter
de begrepp, som sålunda vunnits om arbetsfördelning och
samband mellan kropps- och själsarbete, kunna barnen nalkas den
politiska historien »utan fara för klichéer». Det har också
gjorts en ansats att skriva tysk och världshistoria från
synvinkeln av en liten by, Ober-Siebenbrunn in Marchtfeld. Men
man träffar alldeles omvänt kravet på »planetarische
Geschichts-betrachtung» i de högsta skolklasserna. Framfört av den unge
entusiastiske Kjellénbeundraren Fritz Kaphahn vid
Dreikönigs-schule i Dresden, som jag haft tillfälle åhöra, är detta krav
i tyska skolor ett kanske klangstarkt men förklarligt
reaktionsfenomen.
Kaphahns uppsats stod införd 1921 i den numer tioåriga
publikationen Vergangenheit und Gegenwart, Zeitschrift fur den
Geschichtsunterricht und staatsburgerliche Erziehung in allen
Schulgattungen. Utgiven av den nyssnämnde Kuhlmann och
professor Fritz Friedrich vid Schillergymnasium i Leipzig hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
