Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svensk och utländsk historieundervisning. Av Wilh. Carlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 \VILH. CAHLGREN
är det främst modärna språk, matematik och naturvetenskap,
man omhuldat som gynnande för business life. Orn historien
tillfälligtvis erhållit ett självständigare utrymme, har det berott
på särskild läggning hos eller påverkan av lärarepersonligheter
eller styrelser inom olika kommuner eller andra lokala instanser,
som med äkta engelsk smak för individualism, decentralisation
och trevande från fall till fall i princip själva bestämma över
sina skolplaner. Ehuru statshjälp, inspektioner och
avgångsfordringar under inbördes konkurrens småningom kringskurit
handlingsfriheten, är det också med påfallande frigjordhet från
det annorstädes hävdvunna och beräknade eller beräkneliga,
som Jarvis, en ung seminarielärare från Leeds, uppgör sitt
program för historieundervisningen. I sin energiska strävan att
taga igen något försummat har också det vuxit fram i krigets
luft.
Författaren resonerar fritt om stoffets gruppering. Och efter
någon tvekan mellan en uppdelning på tvären, efter perioder,
och på längden, efter olika kultur- och utvecklingsområden,
stannar han vid en blandning mellan båda. Så undviker han
den tredubbla, koncentriska kurs i hemlandets öden, som
till-lämpas både av tyska och franska skolor. Jarvis’ tanke om
växelförhållandet mellan europeisk och engelsk historia
stämmer med de allsidiga krav på ämnet, som numer uppställas i
de s. k. lower och higher local examinations — våra real-,
student- och lägre universitetsexamina — inom t. ex. Oxfords
och Cambridges distrikt. Men största intresset ha Jarvis’ kapitel
om historielektionernas förberedelse och utformning, om
kall-studier för lärare och lärjungar, om klassisk historieskrivning
eller diktning, illustrationer och utflykter, deklamation, diskussion
och förhör. Kung Alfred den store rider med biskopar och
thaner från Wedmore, sin borg, till Winchester, sin huvudstad.
Färdas han till häst eller vagn? Från vilken tid stammar den
gamla vägen? Hur öppnar och sluter sig bygden? Nattkvarter
tages på en av stormännens borgar. Hur bjudes maten, hålles
rådplägning och arbetas det på fältet? Man jagar och skymtar
bykyrkan eller de" livegnas kojor. Hur gripas och dömas några
flyktande stigmän? Hur växer den stad för blicken, som är
resans mål? Frågorna göras ingalunda på lek. Allt verifieras
med arkeologiska, ceremoniella och litterära belägg, liksom
tillstånd, händelser och personer från långt senare skeden. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
