Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Talmanstafflar och ståndsklubbar. Av Sam. Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häröver, vilka såsom räkenskaper över statsutgifter äro bevarade,
för närvarande i det av riksarkivet övertagna kammararkivet,
kunna hämtas åtskilliga rätt intressanta inblickar i en dåtida
representants liv och leverne under en riksdag.
Låt oss taga några exempel från själva revolutionsriksdagen
1809—1810, det nuvarande statsskickets första riksdag!
Redan när riksdagen närmade sig, tog regeringen den 27 april
frågan om händer .och ställde till att börja med en rund summa
— 10,000 rdr — till disposition åt en av sina statskommissarier,
Wåhlberg, för att, som det hette, »efter erhållande af nådig
föreskrift till särskilde behof användas, och hvarföre underdånig redo
och räkning inför Kungl. Maj:t aflägges.» Ärkebiskopen, den
bekante Joh. Ax. Lindblom, och borgareståndets talman, den
inflytelserike och förmögne stockholmsgrosshandlaren Hans Niclas
Schwan, togo då var för sitt stånd, klubbkostnaderna på
entreprenad, ärkebiskopen sitt »bord» för 666⅔ rdr b:o i månaden och
Schwan borgarståndets för 1,000 rdr b:o pr månad. Därmed äro
de ur räkningarna; de ha bara månatligen kvitterat sina
taffelanslag, men huru de närmare använt dem, upplyses givetvis
icke i kronans räkenskaper. Jo, en ting. När herr Schwan i
januari 1810 kvitterade sitt decemberanslag, förklarade han
generöst, att »ehuru jag till riksdagens slut skall se mina
kamrater hos mig, så anser jag mina kostnader fullt ersatta och
vill ej vidare gravera staten med utgift för borgareståndets bord».
De fyra återstående riksdagsmånaderna bekostade han sålunda
borgaretaffeln med egna medel. I följd härav kom
sammanlagda kostnaden för borgarebordet under riksdagen att stanna
vid 8,000 rdr b:o, eller precis samma summa, som ärkebiskopen
uppbar för sin taffel, ehuru för honom månadsanslaget var
mindre. Det bör kanske tilläggas, att prästeståndets
medlemstal var omkring 40 à 50, borgareståndets åter omkring 100.
Annorlunda än hos de nu nämnda stånden arrangerades det
hos ridderskapet och adeln och hos bondeståndet. Där
anordnades det hela tills vidare på avräkning, efter de verkliga
utgifterna, och man har sålunda detaljräkenskaperna i behåll.
För lantmarskalken skulle först och främst utgå hyra.
Bostaden anskaffades i det Keijserska huset vid Rödbodtorget, 2 tr.
upp, där den »stora våningen» förhyrdes för ändamålet.
Hyreskontraktets noggranna beskrivning på de sju rum förutom
tambur, kök och andra utrymmen, varav våningen bestod, ge en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
