Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svenskt bildningsarbete i Estland i våra dagar. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT BILDNINGSARBETE I
ESTLAND I VÅRA DAGAR
AV REKTOR GIDEON DANELL
Sverige utförde under stormaktstiden ett synnerligen
betydelsefullt odlingsarbete i de baltiska provinserna, dels genom
upprättandet av Dorpats universitet, dels genom organiserandet av
den protestantiska kyrkan därstädes, i samband varmed
folkundervisningen tillgodosågs i evangeliskt-luthersk anda.
Till och med från de decennier efter mitten av 1600-talet, då
Dorpats universitet måste nästan helt nedlägga sin verksamhet
— ryssarna hade år 1656 intagit staden, vilken till på köpet 11
år senare härjades av en svår eldsvåda — har man ett särskilt
för oss svenskar intressant bevis för att det högre
bildningsarbetet trots de oroliga tiderna ej låg helt nere. Det är
nämligen under dessa decennier, som den år 1655 i Dorpat
immatri-kulerade Thomas Hiärn(e), son till den från Värmland bördige
prosten över Nöteborgs kontrakt i Ingermanland Erlandus Jonse
Hiärne och alltså bror till Urban Hjärne, utför sitt viktiga
forskningsarbete rörande de baltiska ländernas historia.1 Och det
är väl ej en tillfällighet, som gör, att denne svenske balt är
den förste och, om jag ej misstager mig, hittills också den ende
framställare av den baltiska historien i större sammanhang, som
lämnar en bestämd uppgift om de urgamla svenska kolonierna
i Estland. Vid den geografiska redogörelsen i början av hans
arbete heter det:
»Hierzu gehören auch die Insulen, als am Wirschen Strande Erckholm [för:
Ekholm], am Harrischen Wranjö [,] Ulfsö, Narjö und die beydeii Rogöö,
welche Grotius unrecht Rugen zu seyn verstehet: diese letzten zweene sind
mit Schwedischen, die andern aber mit Ehstnischen Bauren besetzt. Weiter
am Wykischen Strande liegen Odensholm, Nuckö und Oresö [för: Ormsö], so
alle Schwedische Einwohner haben. Dagdö ist 9 Meilen läng und 4 Meilen
1 Thorne Hiärirs Ehst-, Lyf- und Lettläudische Gesehichte utgavs fullständigt
först 1835, av C. E. Napiersky (XVI + 444 sid. i kvart, Frantzen’s
Buchhand-lung, Riga, Dorpat och Leipzig).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
