Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svenskt bildningsarbete i Estland i våra dagar. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT BILDNINGSARBETE I ESTLAND I VÅBA DAGAR 499
så när jämna steg genom en solid lärarutbildning,
tillfredsställande skollokaler o. s. v., är det naturligtvis fara värt, att
den »kulturella avtonomien» ej kommer att helt respekteras,
utan att estniska lärare med någon kompetens i svenskt språk
placeras i de svenska bygderna, något som estlandssvenskarna
med all rätt vilja undvika. Ty i dessa tider, då i varje fall,
vad sorn än åtgöres åt saken eller icke åtgöres, det gamla
isolerade och egenartade livet i dessa svenska bygder kommer ut
ur sin isolering och följaktligen grundligt omvandlas^är det ett
rimligt önskemål, att det blir svensk och icke estnisk prägel
på det nya. Endast då kan man hoppas på tillbörlig hänsyn
för det livsdugliga i den gamla kulturen.
Svenskarnas lärarutbildningsfråga är därför för närvarande
synnerligen brännande. Med iver och med betydande
personliga offer underkasta sig de nuvarande svenska lärarna och
lärarinnorna sommar efter sommar fortbildningskurser för att
vinna den kompetens, som fordras för fullt ordinarie ställning.
Sommaren 1920 kunde t. o. m. en dylik kurs för estlandssvenska
lärare och lärarinnor under medverkan av ärkebiskop
Söderblom anordnas vid Uppsala folkskoleseminarium tack vare att
dess lärare i stor utsträckning ställde sig till förfogande för det
bebjärtansvärda företaget, vars ekonomi ordnades av
kyrkoherden D. Froste. Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet, vars sekreterare och drivande kraft, professor Vilh.
Lundström, alltid visat ett särskilt intresse för dessa
utlandssvenskar och även en gång besökt deras bygder, begagnade också
tillfället att genom en Göteborgs-resa, som avslutade kursen,
låta det svenska Estlands samlade lärarkår se något mera av
deras älskade »Svenskland» och pröva på västsvensk gästfrihet.
Estlandssvenskarna tro sig under de närmast kommande åren
kunna för några lärarkandidaters räkning påräkna
statsstipendier till lika stort belopp, som estniska staten beräknas utgiva
för sina estnisktalande seminarieelever. I förhoppning härom
ha fyra unga män denna höst påbörjat seminariekurs vid
Nykarleby svenska seminarium i Österbotten, då ju på grund av
valutaförhållandena utbildning i Finland ställer sig så mycket
billigare än i Sverige. Önskvärt vore givetvis dock, att
åtminstone för någon eller några lärarkandidater utbildning i Sverige
kunde möjliggöras. Från de estniska skolmyndigheternas sida har
i varje fall försäkrats, att lärarutbildning i Sverige eller Finland
34. Svensk Tidskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
