Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Litteratur
- Klassiska studier och skriftserier. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
KLASSISKA STUDIER OCH SKRIFTSERIER
En norsk klassisk småskriftserie, som begynt att utgivas i höst,
erinrar på ett intressant och tänkvärt sätt om norrmännens
erfarenheter angående de klassiska studierna vid skola och universitet.
År 1896 blev latinlinjen avskaffad vid Norges gymnasier — 1919
beslöt stortinget att latinlinjen ånyo skulle införas i de norska skolorna.
Beslutet fattades utan debatt; att ett ödesdigert misstag begicks 1896
synes man i all stillhet ha enat sig om; varken en alltför vidlyftig
agitation eller mycket diskussion synes över huvud ha behöfts i 1919
års Norge för att klargöra den isolering inom samtidens europeiska
kulturarbete och främst gentemot förutsättningarna för vår egen odling
och mycket av det rikaste och djupaste däri, som syntes kunna hota
Norge genom 1896 års avlatinisering. Med medryckande intresse
arbeta flera äldre och yngre vetenskapsmän för att göra den
klassiska linjen i Norge allt mångsidigare, göra den till något levande
och verksamt i norsk odling likaväl som i det stora arbetet för
antikens språk och för antik historia med allt vad detta ämne i sin
vida och fulla mening kräver av vittspridd forskning och skilda
metoder för att samla materialets olika arter. Så ofullständigt är
ju i själva verket det bevarade, att här mindre än annorstädes något
av kulturarbetets rester eller resultat, av den mera prosaiska
kulturavlagringen eller de stora skapelserna skulle kunna avvaras för den
teckning av historiens gång, som är de olika, ofta skenbart isolerade
mödornas självklara, stora mål.
Den föreliggande småskriftserien — den utges av Klassisk Forening
— ger en särskild anledning att påminna om den livliga andel Norge
tar i arbetet för kunskapen om antikens historia och litteratur.
»Her har vi nordmenn utvilsomt meget å indhente» säga — med
tydlig anspelning på de klassiska språkens öden i Norge — de
vetenskapsmän, bl. a. professor S. Eitrem och professor Gunnar Rudberg
som utsänt programmet för Klassisk Forenings skriftserie. »Hos os
har det skedd et brudd i utviklingen som begge våre nordiske
frendelande har været forskånet for. Istedenfor å åpne døren på vid vegg
har vi slått den helt igjen». — Denna syn på saken är verkligen att
ihågkomma vid de segslitna diskussionerna i skolfrågan och
diskussionerna om de klassiska språkens ställning inom vårt
undervisningsväsen.
Även alldeles frånsett det aktuella sammanhang, den norska
skriftserien genom programmet insatts i, ha vi velat omnämna densamma.
Den har helt säkert mycket av intresse för läsare även i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0526.html
