Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kreta och dess bronsålder. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRETA OCH DESS BRONSÅLDER 555
söderut — och norrut. Ty denna kultur, själv trots egen insats
av omisskännlig styrka beroende av kulturella centra i söder,
den »tidigminoiska» metallkulturen, har i sin tur nått Grekland
och givit sin prägel åt dess äldsta metallålder (före 2000). Allt
klarare framträder så det kulturella sammanhang i vilket
kopparns och bronsens bruk nådde Grekland. Det är att hälsa
med stor glädje, att höstens svenska grävning i Asine i
Ar-golis av tidningsmeddelandena alt döma givit nytt material,
fyndlager, som rikt belysa just denna epok.
De kretensiska skutorna ha tydligen i denna tid, på gränsen
mellan sten- och metallålder, förmedlat handel både åt norr och
söder. Efter2000brytes sambandet. Slöjden i de grekiska fyndlagren
röjer en tvär brytning, ställes i klar motsats även mot den
fortsatta minoiska utvecklingen. Omstörtningar, troligen
folkvandringar i samband med dem, som vid samma tid skakade Babylon
och Mindre Asien, rycka lös Grekland från de omisskännligt nära
äldre förbindelserna med Kreta. Den långsamma utveckling
i tydlig avskildhet börjar på fastlandet, vars enkla produkter i
Mykenes schaktgravar och Greklands alla byar stodo så
oförmedlat mot produkterna av minoisk kultur.
På Kreta utvecklades under tiden i obrutet sammanhang ur
den äldsta metallkulturen den höga minoiska kulturen i all sin
växling, friskhet och mångfald. Dess samband med Orienten
och särskilt Egypten blir allt klarare; fynd av egyptiska föremål
på Kreta och minoiskt gods i daterbara egyptiska sammanhang
bekräfta det, och skiftena i Egyptens historia ge sin belysning däråt:
omkring 2000 begynner det forntebanska, egyptiska rikets stora
tid. Det är ett nytt Egypten. Allt tydligare riktas dess intresse
utåt, och som kulturspridande makt är det av alldeles annan,
aktivare art än pyramidfaraonernas Nilrike.
»Där det ligger en ö i det stora och svallande havet
framför Egyptens bördiga dal, och de kalla den Pharos.
Där är en ypperlig hamn från vilken de ledigt med skeppen
sticka i sjön — — —
Vad Odysséen här förtäljer, synes ha blivit en verklighet under
denna period. Prehellenska hamnanläggningar vid Pharos
(Alexandria) ha under senare tid blivit observerade och undersökta,
stora kajer, en vågbrytare av två tusen meters längd, en hamn,
38. Svensk Tidskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
