- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
569

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Enhetsskolan. Av Sixten Samuelsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENHETSSKOLAN 569

min mening kommit inför en olöslig uppgift: huru en
tillfredsställande fördelning av lektionstimmarna mellan de olika ämnena
skall kunna åstadkommas. Lösningen skall vara
ämneskoncentration, vilket utan tvivel till en viss grad är en fördel. Jag
tror dock, att saken i mycket är en pedagogisk modefråga,
vilket gör, att man överskattar dess fördelar och underskattar
dess nackdelar. Ämnesanhopning har två stora olägenheter:
den medför många läxor och är en plåga vid de stora
repetitionerna för studentexamen, men den är visst icke en så stor
olägenhet på förmiddagsschemat, som stundom antages, då den
tvärtom där bereder en viss omväxling, liksom man förmodligen
hellre skulle åhöra flera på varandra följande föreläsningar i
olika ämnen än i samma ämne. Specialiseringen får icke föras
för långt i skolan, och allmänbildningen har där alltid ett
berättigande. En överdrift kan bereda ämneskoncentrationen samma
öde som den i och för sig rimliga valfriheten, som på sin tid
mottogs med tillfredsställelse men nu kastas åsido.

Ämneskoncentration i en viss utsträckning är, som sagt, en
fördel, men i betänkandet har den på grund av det treåriga
gymnasiets knappa utrymme i många fall blivit en betänklig
reduktion som knappast kan annat än menligt inverka på
bildningsnivån. Nu har t. ex. modersmålet fått en god ställning i den
tilltänkta timplanen och franskan synes vara relativt väl
tillgodosedd, men religionskunskap har på två linjer endast 3
timmar (i st. f. nu 6), historia med samhälls- och ekonomilära å
realgymnasiet endast 7 (nu 12), tyskan på realgymnasiet endast
2 timmar i en ring, engelskan saknas i latingymnasiet och går
endast alternativt till studentexamen, geografien, som länge levt
på hoppet alt få en bätlre plats, förekommer, om ock något
förstärkt, blott på den iiyspråkliga linjen, för de
naturvetenskapliga ämnena torde i flera fall önskas större plats. Frågan om
fördelningen av gymnasiets timmar, varom några antydningar
givits från det treårigas timplan, skulle lösas först i ett fyraårigt.

Kommissionsbetänkandet innehåller många viktiga detaljer,
som här icke kunna upptagas, t. ex. förslaget om lokal styrelse,
som på ett överraskande sätt vill kommunalisera läroverkens
förvaltning, avskrivningen av terminsavgifterna, som torde få anses
som en rättvis och god sak, men till förmån för staten lägger
väl stora b’ördor på kommunerna, samt ett flertal
undervisnings-tekniska detaljer, i vilka man stundom kan ha delade me-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free