Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De amerikanska universiteten. Av H. N. MacCracken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 H. N. MAC CRACKEN
kyrkan. I våra dagar finnas i Amerika 75 universitet, vilka stå
under presbyterianska kyrkans inflytande.
Under denna period förändrades organisationen blott föga.
Rektor utövade fortfarande det största inflytandet, i synnerhet
såsom den, vilken satte karaktären på universitetets andliga liv.
Professorerna togo alltjämt som korporation ingen del i
ledningen av universitetets öden. Undervisning betraktades knappast
som ett yrke och lönerna voro mycket små. Studenterna
åstadkommo på egen hand många intressanta organisationsformer.
»Greek letter fraternities», så kallade, emedan namnet alltid
utgöres av initialerna till grekiska ord, började uppkomma
omkring år 1830 såsom ersättning för det hem Oxford-colleget
erbjöd sina studenter och äro nu mycket vanliga i Amerika. De
lustiga universitetsbruk, vilka ännu finnas kvar, såsom »hazing»,
»coon rushes» o. dyl. (någonting i stil med depositionerna vid
de europeiska universiteten i gamla dagar) voro naturliga följder
av livet på ölstugorna och gatan, till vilka studenterna utan
möjlighet till annat sällskapsliv togo sin tillflykt. Dueller på
revolver förekommo ofta. Då universiteten ökades i antal och
den teologiska undervisningen blev av mindre betydelse, kom
intet annat liknande intresse i stället utan universiteten blevo
mera utbildningsanstalter för gentlemän. Diskussionsföreningar
uppstodo bland studenterna på grund av att andra möjligheter
för studier inom samhällsvetenskaperna ej funnos, och litterära
föreningar på grund av att universiteten saknade avdelningar
för språk och litteratur. Dessa föreningar bestå ännu i dag
men ingå nu endast som led i universitetens studiemetoder.
De vid universiteten bedrivna studierna i medicin och juridik
stodo vid denna tidpunkt under resp. yrkens kontroll.
Professorerna voro praktiserande läkare och jurister och togo emot
studenternas avgifter på samma sätt som sina patienters eller klienters
arvoden. Dessa fakulteter voro i själva verket oberoende, ehuru
de nominellt lydde under universiteten. Självständigt
vetenskapligt arbete bedrevs där naturligtvis icke, och undervisningens
ståndpunkt var låg.
De understöd, som lämnades de privata universiteten, kommo
från kyrkosamfunden och voro små och otillräckliga. Det
största universitetet hade år 1860, då min far fick sin grad,
icke mer än 500 studenter, och de, som önskade driva högre
studier, måste, i likhet med min far, göra detta i Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
