Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De amerikanska universiteten. Av H. N. MacCracken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AMERIKANSKA UNIVERSITETEN 577
Den sista stora förändringen i det akademiska livet i Amerika
har ägt rum efter 1890. Den kännetecknas av växande intresse
för och inflytande på universiteten hos dem, som där avlagt sina
examina, av professorernas ökade inflytande genom fakulteterna samt
av en större insats i universitetslivet av studenternas organisationer.
Två faktorer hava bidragit till det växande intresset och
inflytandet på universitetets angelägenheter från dem som
utexaminerats från de olika universiteten. Först och främst upphörde
under denna period möjligheten att basera universitetens ekonomi
på enstaka stora donationer; universitetens tillväxt och deras
krav på tiotals millioner dollars blevo för stora för att kunna
tillgodoses av några få personer. Man vädjade därför till
samtliga, som utexaminerats från universitetet, att hjälpa deras
gamla alma mäter och universiteten sökte själva få dem att
organisera sig för att säkerställa universitetens behov av medel.
De sociala förmåner, som den akademiska graden skänkte, gjorde
dessutom vederbörande angelägna att upprätthålla
universitetets anseende, vilket inbegrep en känsla av personligt ansvar för
hur dess verksamhet sköttes. Om t. ex. en professor i juridik
vid Harvard gåve uttryck åt radikala åsikter, så skulle varje
samhällsbevarande f. d. Harvardstudent från Maine till
Kalifornien betrakta delta som något skadligt för sitt personliga
anseende både i sällskapslivet och hos sin bank, och allmänt bleve
ropet: »Bort med honom! Den professorn ge vi inte mycket för!»
Sådana episoder hava ofta förekommit på senare år.
Denna utveckling, vilken har tillfört de amerikanska
universiteten många millioner i donationer, har haft till följd, att de
flesta universitetsstyrelser väljas och ej förnyas genom
koopta-tion samt att åtminstone en del av ledamöterna utses genom
omröstning bland dem som fått sina examina vid universitetet.
Dessa tillsätta även undersökningskommissionen och tillse, att
de av dem donerade medlen användas på lämpligt sätt.
De hysa ett livligt intresse för sina f. d. lärares personliga
omständigheter, och dessas löner ha på grund härav under senare
år i hög grad förbättrats. Men man måste medgiva, att deras
ansträngningar hittills ha mindre inriktats på grundlig
undervisning, sann vetenskap och verkligt vetande, än på att i yttre,
social mening höja universitetslivet.
De utöva ofta i stor utsträckning inflytande över de
akade-demiska idrottstävlingarna, och deras önskan att alltid se sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
