- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
578

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De amerikanska universiteten. Av H. N. MacCracken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

578 H. N. MAG GRAGKEN

universitet såsom vinnare i fotbollstävlingar m. m. har lett till
stora missbruk — bland annat till att unga idrottsmän
fördärvats av de rikliga penningmedel som ställts till deras förfogande
på detta sätt. De ha också stort inflytande på studenternas
ovan omnämnda »fraternities» vilka blivit allt mera överklassiga;
ända tills på senaste tid verkade deras inflytande så, att
studierna fingo stå tillbaka för sällskapslivet. Häremot har man
emellertid i dessa dagar börjat ganska kraftigt reagera.

Den andra stora faktorn inom den senaste utvecklingen är,
som redan antytts, uppkomsten och tillväxten av
professorskorporationerna och deras inflytande inom universiteten. Då
omkring 1910 de stora universitetsledarnas tid var förbi — till
stor del voro de präster — ersattes de med män ur professorernas
egna led. Resultatet blev, att rektor i allmänhet återtog som
sin viktigaste uppgift att leda fakulternas förhandlingar, ej att
vara vän med och skaffa pengar från de förmögne eller att vara
en politisk förgrundsfigur. Män av den senare typen finnas
fortfarande, men de äro numera i minoritet. Sedan de från
universiteten utexaminerade övertagit den finansiella uppgift,
som förut tillkom millionärerna, är det ej längre nödvändigt
att rektorn står i ständig personlig kontakt med de rika.
Organisationens stora tillväxt ledde också till en decentralisation av
myndigheten. Emellertid har rektor ännu alltjämt för mycket
arbete och alltför många av trådarna i sin hand. Det är därför
ingenting att förvåna sig över att en universitetsrektor, vilken
alltid väljes på livstid, i regeln icke orkar uppehålla sitt
ämbete längre än tio år och att han tillbringar lika mycket av
sin tid på sjukhus som vid universitetet.

Fakulteternas inflytande har hastigt tilltagit. Flera fall av
verklig eller inbillad orättvisa vid avskedande av
professorer ledde år 1914 till bildandet av en
universitetsprofessorernas förening (American Association of University Professors).
Denna sammanslutning äger ingen laglig myndighet, men har
genom att låta länge praktiserade orättvisor komma till
allmänhetens kännedom moraliskt sett verkat mycket gott och
tillförsäkrat professorerna såväl erforderlig yttrandefrihet som
en fast anställningsform. På det sistnämnda området har även
professorernas medbestämmelserätt vuxit. Ehuru det slutliga
avgörandet juridiskt sett tillkommer styrelsen, såsom den
korporation, vilken officiellt är ansvarig för universitetets skötsel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free