Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Fredrik Böök. Resa till Konstantinopel. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582 LITTERATUR
som han i sin nyligen utkomna resebok skildrat, har mera varit
planlagd som en turistresa. Visserligen var den också förknippad
med en forskningsuppgift — det var nämligen hans avsikt att söka
eventuellt befintliga Tegnérska brev och minnen på
sinnessjukanstalten i Slesvig och på greve Lars von Engeströms polska domäner —
men resans huvudsakliga syfte var att iakttaga det allmänna läget,
stämningen och tonen i det »Europa senza pace», varest vi alltjämt,
trots konferenser och resolutioner i dussintal, äro nödsakade att leva
och hava vår varelse. Det rent vetenskapliga utbytet av färden blev
emellertid relativt obetydligt, då det nämligen visade sig att så gott
som alla för kännedomen om Tegnérs sjukdomshistoria viktiga papper
försvunnit ur den slesvigska sinnessjukanstaltens arkiv, förmodligen
medtagna av dess grundläggare och förste chef, professor P. W.
Jessen, när denne år 1845 lämnade anstaltens ledning i andra händer.
Ej heller på det Engeströmska slottet Jankovice i närheten av Posen
levde mer än en flyktig tradition från den gamle excellensens dagar,
och några litterära minnen av den vänskap, som förband honom med
Tegnér, stodo icke att uppdriva. Men om sålunda resultatet av
professor Rööks forskningsfärd ur rent fackmässig synpunkt visat sig
mindre betydelsefullt än vad man väntat så har i gengäld det
folkpsykologiska utbytet blivit desto rikare. Många resenärer ha under
de senare åren efter att kors och tvärs ha genomfarit vårt stackars
söndertrasade Europa givit publikum del av sina från skiftande
utgångspunkter vunna intryck, och åtskilligt värdefullt har — bland
mycket annat — på detta sättet bragts till vår kännedom. Men det
torde på goda grunder kunna ifrågasättas om i någon av alla
dessa reseböcker förenats så mycket av iakttagelseförmåga,
temperament och framställningskonst som i professor Books arbete.
De karaktärsdrag, som givit hans litterära kritik dess särprägel,
återfinnas ävenledes i hans reseskizzer. Med användande av 1700-talets
språkbruk skulle man kunna säga, att om hans resa knappast kan
kallas »voyage sentimental» så är den så mycket mera förtjänt av
attributet »pittoresque». Som få andra äger han förmågan att med
några snabba drag ställa en episod plastisk och levande för läsarens
ögon. Han tecknar i impressionistiskt manér, hopar ej enskildheter
utan väljer i stället med intuitiv säkerhet en eller annan detalj, ägnad
att sätta fantasien i rörelse, och lockar på så sätt läsaren att med
eller mot sin vilja följa hans egna tankebanor. Av lärda rön och
upplysningar är framställningen i regel icke tyngd; däremot griper
författaren med förkärlek tillfället att genom en ofta fyndigt vald
parallell eller en litterär anknytning vidga perspektivet och ställa
dagshändelserna i silhuett mot historiens bakgrund. Ej heller
försummar han att där så ske kan giva uttryck åt sin uppfattning av
de stora politiska problemen. Att han härvidlag icke skyr att tala
rent ut väcker ingen överraskning hos den som följt hans tidigare
verksamhet. Den försiktigt avvägande metoden »å den ena sidan . . .
men å den andra», vilken på sina håll hos oss länge ansetts och
kanske än i dag anses som den politiska visdomens höjdpunkt, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
