Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några ord om Nationernas förbund. Av Ernst Trygger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM NATIONERNAS FÖRBUND 15
allierades inbördes skulder, och uttrycker den förhoppningen att,
för så vitt dessa frågor kunna utan hjälp annorstädes ifrån
regleras genom de europeiska folkens ansträngningar, de regeringar,
vilka undertecknat de internationella traktater och
överenskommelser, som behandla dessa frågor och inom ramen av vilka
de böra bedömas, måtte snarast möjligt komma till en lösning
i hela deras vidd av skadeståndsproblemet och av frågan om
de allierade staternas inbördes skulder.
Slutligen tillstyrker församlingen, att rådet ägnar en ständig
uppmärksamhet åt varje försök, som i nämnda hänseende göres
av vederbörande regeringar, dock förutsatt att rådet endast i den
händelse kan med framgång lämna bistånd vid lösningen av
dessa frågor, att det anmodas därom av regeringarna själva.»
Församlingen har alltför rätt i detta sitt uttalande och genom
detsamma har den visat, att den icke vill för framtiden begränsa
sin verksamhet till vissa utredningar och smärre uppgörelser
mellan stater och till de visserligen betydelsefulla men relativt
mindre viktiga frågorna om den s. k. vita slavhandeln, handeln
med opium, bekämpandet av tyfus, samfärdsel- och
transiterings-frågor o. s. v., utan vågar göra anspråk på att få påpeka och
eventuellt biträda vid lösningen av de stora finansiella och
ekonomiska frågor, på vilka mer än på något annat beror, om någon
minskning i rustningar skall kunna äga rum, jå om Europa
överhuvud taget skall kunna undgå ekonomisk och social
bankrutt. Vad man skulle kunna vilja erinra om beträffande
uttalandet i fråga är, att dess form väl mycket påminner om
formen i de skrivelser, som de kinesiska mandarinerna
brukade rikta till den regerande kejsaren. Samtidigt som ett
förslag framställes, ber man liksom om ursäkt för sin djärvhet att
taga initiativ eller avgiva ett råd samt ställer sin egen ringa
förmåga i skymundan för det kejserliga majestätets stora
visdom och upphöjda initiativ. Förklaringen till denna försiktiga
form i förbundsförsamlingens resolution ligger i den hegemoni,
som de allierade stormakterna alltjämt utöva inom Nationernas
förbund, liksom i den omständigheten att församlingens
medlemmar bestå av representanter för staternas regeringar, vilka
alla som bekant ha tillräckligt stora existenssvårigheter för att
icke uppskatta det angenäma i en mera idyllisk samvaro inom
Nationernas förbund. Jag hoppas, att vederbörande regeringar,
vilka församlingens resolution i själva verket är riktad till, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
