Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Skråsocialismen. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behärskande ordning kommit de politiskt maktägandes
subordinationsförhållande i arbetet att framträda som en anomali; de hos
oss under Frihetstiden såsom riddarhustalare härskande
kaptenerna och kollegiesekreterarna funno det likaledes allt svårare
att subordinera under sina generaler och presidenter. Men
alldeles oavsett båda dessa synpunkter är »det europeiska
missnöjet» påtagligt för alla, och det ligger mycket nära till hands
att söka dess grunder i den industriella organisationen, eftersom
de eviga strejkerna knappast kunna motiveras annat än genom
denna arbetarnas allmänna olust.
Men det återstår att förklara, varför den gamla socialismen,
»kollektivismen», ej då anses hålla måttet. Det enklaste svaret
ligger i en hänvisning till de delar av framtidsstaten, som vi
redan ha ibland oss, statens och kommunernas affärsföretag.
Kan någon människa mena, att de anställda äro nöjdare där
än i privata företag? Uppenbarligen icke; det blir ej roligare
att subordinera genom att den överordnade utses av en
statsmyndighet, på vars sammansättning arbetaren utövar någon
milliondel av inflytandet.
För dem som låta dylika synpunkter bli de avgörande är den
rätta lösningen utan vidare given: den ekonomiska
verksamheten skall styras varken av enskilda arbetsgivare eller av det
allmänna, utan av arbetarna eller de anställda själva. Häri
ligger också det gemensamma i hela den nya riktning vars
orsaker nu antytts; från »den ekonomiska (eller industriella)
demokratiens» försiktigaste former fram över skråsocialismen till
syndikalismen härskar tanken att producenterna skola vara herrar
över sin egen verksamhet. Meningarna äro nästan lika många
som deras bärare, och det är ej meningen att här skildra de
olika, med det teologiska hatets vapen sins emellan stridande
sekterna i denna mångskiftande nya kyrka, så mycket mindre som
det här blott gäller en av dessa grupper, visserligen även den
mycket söndrad inom sig själv — skråsocialismen. Alldeles
skola därför de olika försöken att bevara den privata
företagsverksamheten med ett inslag av arbetarinflytande lämnas åsido,
men å andra sidan är det ej heller meningen att pröva vad
som väl får anses som den syndikalistiska ståndpunkten,
nämligen att anförtro även produktionsmedlen, bl. a.
naturtillgångarna, åt arbetarna själva eller rättare sagt deras
sammanslutningar, fackföreningarna. Huvuduppgiften skall alltså vara att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
