Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Skråsocialismen. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 ELI F. HECKSCHER
Det nu framställda är kärnpunkten i vad man vanligen kallar
de ekonomiska lagarna. Utan all fråga verka de icke med den
friktionslösa enkelhet som den nyss givna förklaringen i och
för sig skulle innebära. På en mängd punkter försöker man
med större eller mindre anledning och större eller mindre
framgång att modifiera systemet, och framför allt är man i nutiden
ganska allmänt ense om att underhålla sådana
samhällsmedlemmar som ej på något sätt, trots god vilja, kunna skaffa sig
sitt nödtorftiga uppehälle. På andra punkter hakar systemet
av sig självt upp sig — vilket är något helt annat än att själva
beskaffenheten av människornas efterfrågan kan vålla
betänkligheter — framför allt genom de begränsade privata monopolen,
som medföra, att man ej blir av med odugliga företag eller
individer, och som möjliggöra vinst utan motsvarande tjänst,
blott genom avsiktlig inskränkning i produktion eller utbud.
Men alla det normala, oreglerade ekonomiska livets företeelser
stå under kontroll av den lag vi nu antytt; vilken stund som
helst kan vilket som helst privat monopols dagar vara räknade,
och dagen kommer oundgängligen, om monopolet missbrukar
sin ställning utöver en viss gräns.
Det är denna det fria ekonomiska systemets
konstruktionsprincip som de många framtidsstaternas många arkitekter måste
lära sig förstå, innan de föra upp sin egen byggnad.
Mest oberörd lämnas den avgjort av georgisterna, som ej åsyfta
någon annan principiell ändring än att indraga
naturtillgångarnas — vilket givetvis är något annat än t. ex. lantgårdarnas
eller hyresfastigheternas — totala avkastning, därför att den
därigenom skapade inkomsten icke fyller någon funktion i det
ekonomiska livet. Men även socialismen i dess äldre mening
bevarar dock åtskilligt av det nuvarande samhällets drivande
krafter. Vad den vill avskaffa är den privata företagsamheten och
företagsledningen samt väl i sammanhang därmed också
åtminstone till stor del det privata sparandet. Visserligen är därmed
all garanti borta i fråga om att odugliga företag eller föråldrade
metoder få bereda plats för bättre, att något nytt över huvud
kan bana sig väg genom sin förmåga att motsvara människors
behov. Men så allvarligt allt detta än är, så kvarstår dock
prisbildningen i huvudsak oberörd och, som framför allt
viktigt i detta sammanhang, dess följdsats det fria yrkesvalet. En
konsekvent genomförd, allmänt socialistisk ordning av den nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
