Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Skråsocialismen. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRÅSOCIALISMEN 29
angivna typen skulle med andra ord icke ändra något i det
hänseendet, att efterfrågan eller konsumenternas anspråk bleve
avgörande för all prisbildning och all yrkesfördelning.
Konsumenterna förbleve så till vida den ekonomiska verksamhetens
härskare i sista instans, också om de bleve långt sämre betjänta
än för närvarande. En ökning i efterfrågan på en vara,
minskning på en annan, skulle socialiststaten som företagare ställa
sig till efterrättelse på samma sätt som nu de enskilda
företagarna; och som följd därav skulle också från den framtida
företagaren utgå principiellt samma efterfrågan på arbetskraft
som från de nutida företagarna. Å andra sidan skulle därför
icke heller någon hindras att ägna sig åt ett yrke, på de villkor
yrket hade att erbjuda, ty det intresse de förutvarande
yrkesutövarna kunde ha att utestänga nykomlingar skulle ej finna
större stöd i den nya ordningen än i den nuvarande. Inga
specialmonopol skulle alltså uppstå inom de särskilda
näringsgrenarna eller för de särskilda näringsgrupperna.
Det är här som den skarpa gränsen går mellan vad man förut
uppfattat som socialism å ena sidan och de nya riktningarna å
den andra. Nära nog hela det självverksamma ekonomiska
systemet skulle vara satt ur funktion genom en ekonomisk
ordning, som utan konkurrens behärskades av yrkesutövarna,
arbetarna, eller deras organisationer i deras eget intresse. En
nutida företagare driver visserligen likaledes sitt företag enbart i
sitt eget intresse, men så länge konkurrensen finns, är det just
detta intresse som tvingar honom att på bästa sätt tillgodose
konsumtionen, emedan han eljest blir utträngd; och ett
privatmonopol utan statens stöd har alltid att räkna med möjligheten
av in- eller utländsk konkurrens. Intet av detta är fallet med
produktion i en monopolistisk, »strejkbrytarfri»,
arbetarorganisations hand; vare sig den själv äger naturtillgångar och kapital
eller staten tillhandahåller dem, är den ensam i stånd att utöva
sin näring och kan ej av några självverksamma ekonomiska
krafter tvingas att tillgodose konsumenternas intressen. Den bleve
mer oberoende av utomstående krafter än någon nu existerande
ekonomisk organisation, staten ej utesluten. Ty ej ens staten
förfogar efter slaveriets upphävande över den viktigaste bland
produktionsfaktorerna, nämligen arbetskraften, men det är just
vad ett skråsocialistiskt eller syndikalistiskt monopol skulle
göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
