Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Skråsocialismen. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 ELI F. HECKSCHER
förfäktare skulle ha haft för avsikt att skapa dylika försök till
exploatering av samhället genom de olika yrkesgrupperna —
tvärtom äro de säkerligen besjälade av den varmaste önskan
att realisera idealsamhället. Men vad det föregående vill visa
ärj att man har avskaffat alla de självverksamma krafter som
hindra en dylik exploatering — även dem bland dessa krafter
som socialismen i sin klassiska form bevarat. För
skråsocialisterna blir det därför nödvändigt att uppfinna något surrogat
för de självverksamma krafterna; och i motsats till
syndikali-sterna, som "alldeles synas sätta sig över denna uppgift, söka de
hjälpen i något slags med skråorganisationen sidoordnat
statsinflytande, så att alla stridsfrågor skola hänskjutas till en
gemensam kommitté av representanter för staten och
skråorganisationen. Något hjälplösare kan svårligen tänkas. En av mina
elever jämförde det en gång träffande med de
österrikisk-ungerska delegationerna; och åtminstone de bland oss svenskar som
ej äro mycket unga få kanske saken ännu klarare genom att
tänka oss formerna för den svensk-norska unionen tillämpade
på det ekonomiska livets millioner intressemotsatser. Som
garanti har man dessutom också på skråsociaiistiskt håll tänkt sig
någon skatt till staten, utgående efter skråorganisationernas
»produktionskapacitet» — i verkligheten menas givetvis efter deras
vinst, fastän denna vinst blir nästan omöjlig att fastställa, när
den tar sig uttryck i lönehöjden. Allt detta är blott uttryck
för hopplösheten i uppgiften, ty vore »profithungern» så lätt
avhjälpt som genom en skatt, så vore väl det nuvarande
samhället långt bättre ägnat att låta den försvinna.
Det förefaller alltså omöjligt att komma ifrån den slutsatsen,
att skråsocialismen och därmed besläktade riktningar lida av
ett grundläggande konstruktionsfel, som ingen
uppfinningsrikedom i fråga om organisationsformer någonsin kan avhjälpa. Men
givetvis kan man mena, att eftersom mänskligheten i större
eller mindre grad kunnat leva under skråväsendet i flere hundra
år, så kunde det ske ännu en gång, och att systemets
olägenheter då kanske icke vore något alltför högt pris för dess
fördelar.
Tron på Medeltidens idealiska förhållanden har i själva
verket stått fadder till skråsocialismen, och så till vida är dess
andliga upphov konstfilosofen Ruskins lärjunge, skalden,
konstnären och konsthantverkaren William Morris. Ehuru den fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
