Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Skråsocialismen. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 ELI F. HECKSCHER
som här — ovanligt desorganiserade näring, och det finns ingen
som helst anledning att betvivla, att tron på den nya
verksamhetsformens högre värde från arbetarsynpunkt bidragit därtill.
Men denna tro förefaller ha utövat sin verkan huvudsakligen
genom personurvalet; såsom en av rörelsens ivrigaste svenska
anhängare, redaktör Sigfrid Hansson, säger i en av
Landsorganisationens skrifter (Praktisk socialism, Sthlm 1922): »Detta
tillvägagångssätt i fråga om rekryteringen har tillfört gillena en
synnerligen intresserad och duglig arbetarkår, och därmed har en
av de främsta förutsättningarna för åstadkommandet av ett
kvalitativt och kvantitativt gott arbetsresultat uppfyllts.» Tydligen
föranleder detta betydlig försiktighet i slutsatser om systemets
tillämplighet, när det icke längre gäller att begränsa sig till en
utvald skara särskilt ideellt anlagda och principtrogna arbetare.
Detta är dock icke huvudsaken utan den består i att man
här över huvud saknar motsvarighet till skråsocialismens
grundläggande uppgifter. Både kapitalanskaffningen och kontrollen
komma utifrån; så till vida är det hela likartat med de
gruppackord eller »gäng», som ofta utfört ganska stora självständiga
arbetsuppgifter också i vårt land, exempelvis vid
järnvägsbyggnaderna, att organisationerna blott åtagit sig själva
arbetskraftens funktion. Att detta kunnat ske och avtal likväl kunnat
slutas med organisationen har tydligen sin grund i uppgiftens
enkla och osammansatta natur, dess överensstämmelse med
hantverkets villkor. Därför har organisationen kunnat bli mycket
enkel, och dess övre våningar synas huvudsakligen ha haft
dekorativa uppgifter. Men allt detta är dock ur den ekonomiska
politikens synpunkt oviktigt vid sidan av det grundfaktum, att
sammanslutningarna saknat monopol. Vilja de blott uppträda
i fri tävlan med andra företagsformer, skall väl ingen draga sig
för att erkänna sitt misstag, om de skulle få en livskraft både
inom och utom byggnadsindustrien, som man a priori starkt
måste betvivla. Endast när de på det ena eller andra sättet,
med skråtvångets hjälp eller kanske helt enkelt genom bojkott
av konkurrenter som göra samhället bättre tjänst, vilja ånyo
insnöra det ekonomiska livet i de band, som det på sin tid tog
århundraden att upplösa och som nu skulle visa sig mer
fördärvliga än någonsin, är det som man med alla krafter måste
sätta sig till motvärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>