Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Champollion. Ett vetenskapligt hundraårsminne. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Place de la Concorde. Daguerr. av Provost,
CHAMPOLLION
ETT VETENSKAPLIGT HUNDRAÅRSMINNE
AV PROFESSOR ERNST NAGHMANSON
För huru många generationer har icke Egypten varit
underlandet framför andra, dess inbyggare synts i besittning av
förborgad och outgrundlig visdom? Redan historiens fader,
Herodotos, uttalade, att egypterna i de flesta ting ha andra seder
och bruk än vanliga människor. Från århundrade till
århundrade stegrades grekernas häpnad och vördnad inför faraonernas
värld, allt djupare folkskikt grepos därav- Genom den antika
traditionens sega makt har denna naiva tro bevarat sitt välde
över människornas sinnen i nära två årtusenden. Ännu för
Goethe låg Egypten i ’helig skymning’.
En orsak härtill, kanske den främsta, var den, att Egyptens
fornspråk och skrift voro oförstådda av senare släkten. Över
tretusen år hade de gamla egypterna använt sin så kallade
heliga skrift, hieroglyferna (hieros »helig», jfr. exempelvis
hierarki; glypho »inrista», jfr. glyptik, Glyptotek), respektive ur denna
dekorativa monumentalskrift avledda varianter: den hieratiska,
d. v. s, den på papyrus brukade kursiva formen, och den de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
