- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
42

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERNST NAGHMANSON

Jean Francois Champollion.

nu även det exemplar av
Rosettestenens demotiska
inskrift, varmed Åkerblad
arbetade och på vilket
han gjort en del
blyertsanteckningar. Väl
förberedd genom mångåriga
studier i klassiska och
orientaliska språk grep
sig den förträfflige
forskaren an med den
demotiska textens grekiska
namn och lyckades att
uppställa ett alfabet av
16 bokstäver, av vilka
han riktigt bestämde de
flesta. Visserligen var
detta alfabet behäftat med
en del brister; det dugde
huvudsakligen blott just

för dessa egennamn, ur vilka bokstavskaraktärerna hämtats. Men
Åkerblads Lettre sur 1’inscription égyptienne de Rosette,
adressée au C.en Silvestre de Sacy. A Paris. An X = 1802 v. st.
utgör dock en av de stoltaste insatser, svensk forskning gjort i
1800-talets europeiska vetenskap och har väsentligen förberett och
främjat hieroglyfernas dechiffrering. Man kan, säger den
framstående franske egyptologen Georges Bénédite i sin artikel om
hieroglyfernas dechiffrering i det nyss utkomna häftet av Revue
archéologique, icke för mycket prisa Åkerblads arbete, »un
chef-d’oeuvre de penetration et de fermeté du raisonnement».

Ihågkommas bör också den engelske polyhistorn Thomas Young
(1773—1829). Han lyckades att bestämma det fonetiska värdet av
fyra eller fem hieroglyfiska tecken, men i fortsättningen av sitt
arbete bragtes han på avvägar. Trots otvivelaktigt goda
ansatser kröntes hans tolkningsförsök därför icke med framgång.

Den, som löste sfinxens gåta, var den unge franske forskaren
JEAN FRANCOIS CHAMPOLLION. Han föddes i Figeac den 23 dec.
1790, dog i Paris den 4 mars 1832. Till skillnad från sin äldre,
i forskningens historia ävenledes bekante broder, benämndes
han ofta Champollion le jeune.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:18:54 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1923/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free