Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Champollion. Ett vetenskapligt hundraårsminne. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 ERNST NAGHMANSON
alltid fingo rita av tempel och reliefer och han själv ägnade
sig åt obeliskinskrifterna. Han fastställde därvid, att
obelisktexter icke, som man .dittills i Europa mest trott, innehålla
religiösa mysterier eller filosofiska spekulationer eller
astronomiska lärosatser, utan helt enkelt mer eller mindre svulstiga
dedikationer, vilka hänsyfta på de byggnader, framför vilka de
stå. Redan vid första anblicken av de bägge obeliskerna i
Luksor hade Champollion fattats av en häftig önskan, att få
se om icke bägge, så dock en av dem i Frankrike. Han menade
nämligen, att, liksom de upprests till minnet av sin tids främste
erövrare, så skulle de stå i Paris till minne av de franska
segrarna i Egypten. Nationaläran fordrade det, skrev han, också
med hänsyn till Roms obelisker; och praktisk som alltid ger
han tillika anvisningar, huru de väldiga monoliterna på bästa
sätt skulle forslas till Frankrike. Men först sex år efter
Cham-pollions död kom den ena Luksorobelisken till Paris och står
nu — man har tvistat och kan fortfarande tvista, om platsen
är den lämpligaste — mitt i Paris’ centrum på den underbart
vackra Place de la Concorde. Daguerrotypen, som står ovan
denna uppsats, ger en bild därifrån, tagen två år efter det
obelisken rests.
Halvtannat år förunnades det ’egyptern’, som Champollion
numera ofta kallades, att själv samla primärmaterial, avteckna,
beskriva och ordna monument och inskrifter. Jag satt en dag
i somras i det ypperliga Bibliothéque d’Art et d’Archéologie —
inom parentes sagt den bekante damskräddaren Doucets
tvivelsutan minst kända, men obetingat mest värdefulla création.
Framför mig lågo de stora folianter, som i facsimiletryck återge
Champollions resebeskrivning.1 Det har en förunderlig tjusning,
icke minst för den, som själv en gång, låt vara inom annat
språkområde, sysslat med inskriftskopiering, att försänka sig i
denna dagbok och iakttaga, med vilken utomordentlig
noggrannhet och omsorg Champollion gick till verket, med vilken
suverän säkerhet han behärskade det överrika materialet. Det
1 Monuments de FÉgypte et de la Nubie d’aprés les desseins exécutés sur
les lieux, sous la direction de Champollion le jeune, et les descriptions
auto-graphes qu’il en a rédigées, publiés sous les auspices de M. Guizot et de M.
Thiers, ministres de 1’Instruct. publique et de 1’Intérieur, par une commission
spéciale, composée de MM. de Sacy, Letronne, Biot et Champollion-Figeac. 4
Vol. in föl. avec 446 planches. Paris 1835—47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
