Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Champollion. Ett vetenskapligt hundraårsminne. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de närmaste fackmännen, oförmögna eller ovilliga att frigöra
sig från ingrodda föreställningar, ha svårast att fatta och erkänna
det omvälvande uppslaget, den geniala upptäcken, och att av
detta och andra skäl de stora banbrytarna ha att kämpa mot
det hätskaste motståndet och de största svårigheterna. Till dessa
vetenskapens martyrer hörde också Champollion. Han har gjort
en av de största och följdviktigaste upptäckterna i den
mänskliga tankens historia, som 1800-talet rymmer. Men hans
samtid nekade eller hann åtminstone icke skänka den i förtid
bortryckte den segerkrans, vartill hans korta livs stolla bragd
berättigade honom.
Hundra år senare, i juli 1922, samlade den förnämliga Société
Asiatique, också själv stiftad 1822, orientalister från Europa,
Asien, Afrika och Amerika för att tillsamman med Champollions
ännu levande ättlingar högtidlighålla det dubbla
hundraårsminnet. Det hade kommit på min lott att representera Göteborgs
Högskola. Jag fick sålunda tillfälle att under några dagar så
att säga leva i Champollionminnet. Intrycket var starkt och
beståndande; det har tillika meddelat en stark lockelse att —
om jag också därmed i någon mån bryter mot den för
vetenskapligt, ej mindre än för annat arbete viktiga och riktiga
princip, som Apelles en gång formulerade — söka att för andra,
egyptologien kanske än mera fjärrstående klargöra Champollions
betydelse för den av honom skapade speciella disciplinen och
på samma gång i vetenskapens historia över huvud taget. Ty
— för att sluta med de ord, med vilka den för några år sedan
avlidne, ryktbare franske egyptologen G. Maspero introducerade
den Hartlebenska biografien — »il fut, de son temps et pour
tous les temps, l’un des types les plus accomplis de l’honnête
homme et du savant créateur».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
