Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 19. 1. 1923 - Kulturanslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Kultur-anslagen.-]{+Kultur-
anslagen.+}
DAGENS FRÅGOR
Svensk vetenskaplig odling har varit och är i allra högsta
grad beroende av statens understöd. Sverige befinner sig
därvidlag bland de europeiska länder, vilka utgöra den starkaste
kontrasten till det motsatta förhållandets främsta representant: England.
Där vilar hela den vetenskapliga odlingens ekonomiska börda, som
i Sverige till vida övervägande del faller på riksstatens åttonde
huvudtitel, i lika övervägande del på enskild offervillighet, icke minst sådan
av mycket gammal datum i form av donationer, vilkas karaktär av
jord- och tomtdomäner låtit dem genom århundradena bibehålla eller
höja det realvärde, de ursprungligen ägde. Men vid sidan av dessa
tillgångar av olika slag, vilkas kapital- och avkastningsvärde kunna
räkenskapsföras, förfinnas de lika betydande men fullkomligt
osummer-bara, vilka bestå i en talrik klass medborgare med både andliga och
materiella förutsättningar för frivilligt och olönat men ändock dugligt
arbete i den vetenskapliga odlingens tjänst. Det är »the leisured
class», män och kvinnor »of independent means» och »of culture
and leisure», vilka i sina yppersta representanter som en
Darwin och en Acton nå forskningsarbetets högsta nivå och i sina breda
led företräda en samhällsfunktion, utan vilken ingen andlig odling
kan bestå och förkovras — de intellektuella traditionernas
upprätthållande och fortplantande inom en milieu av sammanhållen nationell
bildning.
Varest finna vi denna funktions företrädare hos oss? I all
huvudsak hos en lönetagande klass — statens ämbetsmän, civila och
kyrkliga. Här möter den djupa kontrasten mot de engelska förhållandena.
Skulle man genomgå vetenskapernas historia i England och därvid söka
frånskilja hela den insats, som giorts av universitetsmännen av olika
kategorier, av prästmän, lärare och »civil servants», då skulle man
erhålla en motsvarighet ur den sociala proveniensens synpunkt till vad
som hos oss är huvudmassivet av svensk forsknings liv och verk.
Men vilken fragmenthög av engelsk vetenskap vore ej ett på dylikt
sätt begränsat urval! Och dock är härvid att märka att i kategorien
universitetsmän inräknas, vad beträffar England (i detta begrepps trängre
bemärkelse) den idealiskt lyckligt ställda kategori av för vetenskaplig
forskning Prytaneionbespisade utvalda, som »the fellows» i de olika
college-korporationerna bilda. Våra docentstipendier utgöra en
mycket klen motsvarighet härtill. Det är lärorikt att i detta
sammanhang erinra sig kontrasten mellan England och Skottland med det
senares om våra vida mer påminnande förhållanden, där också den
jättelika Garnegiedonationen under senaste tid tillkommit i bl. a. syftet
att mer än förut skapa med Englands likartade materiella resurser
för skotsk vetenskaplig verksamhet.
Först när man på allvar riktat blick och eftertanke på dessa
förhållanden och den ytterligt höga grad, i vilken vår vetenskapliga
forskning och intellektuella kultur är beroende av allmänna medel
och främst av riksstaten, framstår det djupt betänkliga i en sådan
vårdslös framfart med Geddesyxan som den, om vilken årets åttonde
huvudtitel vittnar. Här avses intet försök till axplockning bland dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
