- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
87

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Hur Sverige regeras. Av Junius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUR SVERIGE REGERAS 87

rande, riksdagsgöromålens både fart och reella behållning hänga
på, huru sakerna skötas vid utskottsbehandlingen.

Därmed sammanhänger ock, att åhöraren på riksdagsläktaren
ej sällan ser så många bänkar tomma under kammardebatterna.
Riksdagsmannen har vanligen hört ärendet ventileras en gång
på partigruppen, och utskottsmedlemmarna därtill många flera
gånger i utskottsavdelning, i utskottsplenum o. s. v. Han
känner redan skälen för och emot, och kammardebatten äger rum
huvudsakligen för galleriet; man uppträder för att lämna det
obligatoriska försvaret för en intagen ståndpunkt eller för att
valmännen skola få konstatera, att deras representanter »arbeta» —
något som jämväl inverkar såsom motiv för motionerandet —
kanske också för att öva inflytande på opinionsbildningen men
mera sällan för att påverka utgången. Man får därför icke
undra på, att lagstiftarnas egen respekt för ett kammarplenum,
och för den visdom, som då utvecklas, ej är allt för markerad.
Om den tillfällige besökaren aldrig så mycket ondgöres över
detta särdeles ögonskenliga faktum, och orn han besörjer än så
många meddelanden till pressen om kamrarnas klena frekvens,
ändrar detta icke saken.

Vill man härav sluta, att debatterna i kamrarna äro
fullständigt likgiltiga, stämmer dock ej heller detta helt med
verkligheten. Vår riksdag, liksom alla dylika församlingar, är ett
månghövdat väsende, och efter förefallande omständigheter blir det
än den ena, än den andra av dess talrika utgreningar, som
kommer att samla uppmärksamheten och få inflytande på de
andras bekostnad. Att det i viktigare frågor är utskott och
partikonklaver, som sitta inne med de höga korten för vårt
parlamentariska spel, vet ju envar, men även i dylika frågor
händer det ibland i plena, att en trumfhonnör kastas in så
överraskande och skickligt, att de uppgjorda linjerna alldeles rubbas.
* I en del frågor betyda också partilinjerna intet eller föga, och
där är kammardebatternas inflytande större. Dessutom ha
ple-nardebatterna sin betydelse för det personliga umgänget och för
den allmänna parlamentariska atmosfären. En förd debatt
avspeglar både den allmänna nivån och de djärvaste ideal, vartill
kammaren för tillfället kan sägas sträva, och den blir sålunda
en ganska intressant mätare för den politiska bildningsgraden.
Skillnaden i detta avseende mellan första och andra
kammaren är sålunda ej utan intresse. I viss mån kunna de olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free