Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Historieskrivaren Jonas Hallenberg. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HISTORIESKRIVAREN JONAS HALLENBERG
AV FIL. DR NILS AHNLUND
Den man, som framstår som upplysningstidens stora
representativa personlighet, har också betytt mera än någon
annan för sin tids historieskrivning. Framför allt var det i
Voltaires impulser, som grodden låg till de viktigaste framsteg,
upplysningens historieskrivning innebar i bredd med
humanismens: den vidgade blicken för hävdateckningens föremål och
uppgifter, det skärpta aktgivandet på de inre sammanhangens
betydelse, en större realism i uppfattningen av historien,
principiellt sedd som världshistoria i vår tids mening, en starkare
känsla av plikten till nationell och politisk oväld. Med sina
svagheter och sin begränsning förblir denna av Voltaires tankar
befruktade nya historieskrivning ett av de avgörande stadierna
i historiografiens utveckling. Sin rikaste blomstring nådde den
icke i Frankrike utan i andra länder, framför allt i England.
Även inom 1700-talets svenska historieskrivning är inflytandet
från Voltaire påtagligt. När Dalin utgav de båda första delarna
av sin rikshistoria, funnos de skrifter av Voltaire, som i
egentlig mening bildat epok, ännu endast i brottstycken; tredje delen
av Dalins verk visar, att han ej undgått att påverkas av de
kulturhistoriska uppslagen i Essai sur les moeurs. Voltaires
historiska alstring skattades i sin helhet ej synnerligen högt av
Sven Lagerbring, likväl med undantag för Siècle de Louis XIV,
men han erkände beredvilligt förtjänsterna hos dess »metod
eller skrivordning»; han såg däri en direkt förebild för sin Svea
rikes historia och styrktes av Karl Gustav Tessin i sitt val.
Inflytelserna från Voltaire framträda hos Lagerbring tydligt i
själva grupperingen av skildringen, i växlingen av ut- och
inrikespolitikens, det biografiska stoffets och kulturhistoriens olika
skikt. Hos Botin är denna påverkan lättast skönjbar.
Mindre betydande som historieskrivare än som nydanare på
den historiska uppfattningens område vann Voltaire aldrig i
Sverige någon så utpräglad och övertygelsetrogen lärjunge som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0117.html
