Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Historieskrivaren Jonas Hallenberg. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i England. Där är det särskilt William Robertson, som i
direkt och medveten anslutning till den franska förebilden
fullföljer uppslagen, så långt överhuvud en presbyteriansk
kyrkoman mäktar tillämpa dem. Vid sidan av Hume och Gibbon,
men trots sitt andliga kall en äktare voltairean än någon av
dessa, representerar han upplysningens engelska
historieskrivning. Robertson är måhända, när han når högst, sitt tidevarvs
ypperste historiker. I sitt mästerverk, den brett lagda
inledningen till Karl V:s historia (1769), har han enligt Eduard Fueters
domslut nått högre än någonsin mästaren, när han på ett i vissa
avseenden banbrytande sätt genomplöjer medeltiden ur
synpunkten av utvecklingen från feodalanarki fram till de moderna
territorialstaternas fasta system. Detta arbete vann också en
lika allmän som rättmätig beundran. Om intresset i Sverige
för Robertsons historieverk vittna en rad översättningar. Bland
vårt lands mer betydande historiker räknar han en uppriktigt
nitälskande lärjunge: Jonas Hallenberg (f. 1748, d. 1834).
Hallenbergs anslutning till William Robertson präglar hela det
tidigare skedet av hans gärning som historieforskare. Den
framträder till fyllest redan i hans första arbete, den 1776 utgivna
dissertation om korstågens betydelse, som blev hans specimen
för en docentur i historia vid Upsala universitet. Redan valet
av ämne är kännetecknande. Den i historisk litteratur så länge
fortplantade, relativa överskattningen av korstågens innebörd
som väg för nya kulturströmningar är i väsentlig grad frukten
av Robertsons verk. Från honom har den unge Hallenberg
hämtat sitt uppslag, honom åberopar han även framför andra
anförda källor och författare. Och om detta förstlingsverk på
grund av sin karaktär ännu icke innebär en programmatisk
tillämpning av Robertsons historiska schema, så röjer sig en
sådan tillämpning så mycket tydligare i det för sin tid märkliga
arbete, som Hallenberg få år därefter framlade. Grundvalen
därtill utgjorde de föreläsningar i allmänna historien, som han
höll som docent, och vilka i sin ordning uppenbarligen återgå
på hans studier av Robertson. Han vitsordar själv, att han i
sex år varit sysselsatt med detta arbete. Hösten 1779, kort efter
det att Hallenberg bosatt sig i Stockholm, inlämnade han till
Kanslikollegium provark av sin Nya allmänna historien ifrån
början av sextonde århundradet, ett verk som utgavs i tre delar
1782, 1783 och 1785, för att då avbrytas i ofullbordat skick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
