Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Historieskrivaren Jonas Hallenberg. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 NILS AHNLUND
rikshistoriograf vid Anders Schönbergs sida, för Hallenbergs del
mera en hederstitel än tryggad utkomst, förknippade man en
honom beviljad mindre årlig gratifikation med skyldigheten att,
som orden falla, utgiva historiska arbeten om konungarna Gustav
Adolfs, Karl X:s och Karl XIrs tidevarv. I en några år senare
utkommen Åbodissertation uppger Porthan, att Hallenberg gripit
sig an med arbetet på Gustav Adolfs och Kristinas historia; så
mycket är tydligt, att forskningsfältet avsåg att sträckas fram
över tider senare än 1632. Det närmaste värvet gavs emellertid
av Gustav Adolfs historia. Det är sannolikt, att Gustav Illis
tillskyndan till ej ringa del har en rent personlig
förklaringsgrund. Den kunglige författarens planläggning av en rad
skådespel med ämnen ur svenska historien hade riktat hans
uppmärksamhet på betydelsefulla luckor i fäderneslandets
hävdateckning för vilka det gällde att råda bot. Både Hallenberg
och Erik Mikael Fant, hans lyckligare medtävlare vid
besättandet av Upsalaprofessuren i historia 1781, ha av konung Gustav
tagits i anspråk såsom rådgivare i historiska frågor. En frukt
därav utgör Fants 1784—85 utgivna Kort utkast till konung
Gustav II Adolfs historia, varav en handskrift finnes bland de
Gustavianska papperen, ett arbete som sedan länge är glömt,
medan Hallenbergs stora parallela verk i mångt och mycket
bevarat sin betydelse.
Jonas Hallenberg ägde, om man undantager det föregående
seklets som mönster oanvändbara krönikor, knappast någon enda
föregångare bland svenska skildrare av Gustav Adolfs historia.
Bland framställningar, som tillfredsställde tidens stilfordringar,
var engelsmannen Walter Hartes Gustav Adolfsbiografi av 1759
ett rent populärt arbete. Mauvillons Histoire de Gustave Adolphe
(1764), vartill Johan Arckenholtz lämnat materialet, var i fråga
om forskning ej utan vissa förtjänster, men kunde ej nämnvärt
underlätta arbetet. Hallenberg har efter mottaget uppdrag
genast kastat sig in på forskningarna i Gustav Adolfs tid. 1784
utsände han första delen av sina Handlingar till konung Gustav
II Adolfs historia; någon fortsättning kom aldrig. Denna
kall-publikation är främst därigenom av intresse, att den intygar
Hallenbergs starka inriktning på den inre utvecklingens historia.
Det var hos honom ett medvetet program. »De gamle
häfde-tecknare hava ock gemenligen det felet, att de för mycket
sysselsätta sig med krig och för litet med fredsgöromål»? yttrar han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
