Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 17. 3. 1923 - Älglösamålet - Norrlands kolonisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 DAGENS FRÅGOR
uppsägbar. Att därpå son efter far fått följa varandra på
hemmanet, har naturligtvis ej ändrat något i rättsförhållandet. Jorden
tillhör det bolag, som inträtt i De Geerernas ställe, och intet rättsligt
hinder finnes för jordägare att i laga tid uppsäga sin arrendator.
Icke desto mindre är det otvivelaktigt en naturlig känsla, som gjort,
att allmänheten ganska spontant reagerat mot uppsägningen av
Älg-lösaarrendatorn. Att ett rättsförhållande som bestått sedan
1600-talets förra hälft slites, visar att åter ett av de många små band
som tillsammans givit vårt samhälle dess fasthet brustit. Om skulden
ligger hos endera eller båda av de tvistande parterna, lär den
utomstående svårligen kunna bedöma, ej heller synes detta kunna
rättfärdiga ett allmännare intresse för fallet. Det är såsom symtom av
tidsförhållanden, vilka givit en förstärkt aktualitet åt frågan om
förhållandet mellan skogens och jordbruksjordens nyttjare, denna och
liknande episoder nödga till ett ståndpunktstagande.
Den enda synpunkt, som kan ge vägledning vid bedömandet av
nyssberörda fråga, är fasthållandet att skogsviddernas utskiftning på
jordbruksfastigheterna utöver deras nuvarande husbehov är ett
ålderdomligt drag i vår jordfördelning, vilket möjliggjorts genom överflödet
på virke och dettas därav följande låga pris. Så snart virket vunnit
industriell användning, har det blivit en grundläggande ekonomisk
uppgift att ändra denna jordfördelning och att sammanföra skogsmarken
i större komplex, tillräckliga för ett uthålligt och ekonomiskt sett
effektivt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga. Den
lösning detta problem fått har emellertid i stort sett icke upphävt
den föråldrade sammankopplingen mellan jord- och skogsbruk; vad
som skett är fastmera, att skogsbruket inom den ärvda ramen till
följd av skogsviddernas stegrade ekonomiska betydelse kommit att
överskugga jordbruket även i många fall, där jordbruksjorden är fullt
brukningsvärdig. Tusentals sidor kommittétryck, förbud,
skogsvårdslagar, vanhävds- och arrendelagar i oöverskådlig mångfald vittna orn
de svårigheter, man ej kan komma förbi, om man låter sig bindas
av den nedärvda jordfördelningen. Ut ur virrvarret leder endast en
politik, som fast och målmedvetet låter industrien och jordbruket få
var och en sitt, bevarar de stora skogskomplex, som utgöra vinsten
av övergångstidens brytningar men emanciperar de för skogsvården
obehövliga jordbruken, i den mån dessa ha möjlighet att bära sig. En
redan fulltygad erfarenhet vittnar om att skogsbrukets uppsving i en ort
för kringliggande jordbruksfastigheter medför ett förbättrat
avsättningsläge med åtföljande stigande avkastning. För skogsbruket åter skall
otvivelaktigt i längden en friare och rikare utveckling av kringliggande
jordbruksbygder ersätta de förmåner, som kunna hämtas av ett
föråldrat och ovilligt buret husbondevälde.
I årets statsverksproposition intager den föreslagna
anslagsökningen för kolonisation en undantagsställning, som
under rådande ebb i statskassan säkerligen kommer att väcka
diskussion. Kostnaderna för detta ändamål ha nämligen visat en stan-
Norrlands
kolonisering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
