Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 17. 3. 1923 - Norrlands kolonisering - Sporten och sportpressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 DAGENS FRÅGOR
ha nog, tack vare statshjälpen, välstånd och trevnad uppstått, men
förutsättningen är krafter och uthållighet vida utöver vad som
behövs för vanligt industriarbete. Man bör ej underskatta fördelen att
de obrukade trakterna av vårt land bli hemvist för en härdig och
kraftig befolkning. Men något ökat materiellt välstånd för vårt folk
kan säkerligen ej komma av denna verksamhet — en synpunkt som
emellertid ej synes intressera vederbörande.
Farhågorna att de nya jordbruken ej komma att bära sig, tyckas
ganska allmänt bagatelliseras, ehuru för närvarande även jordbruk
under gynnsammare villkor äro i trångmål. Det nordliga klimatets korta
växtperiod med de ständigt hotande nattfrosterna om hösten draga en
snäv gräns för jordbrukets utvecklingsmöjligheter. Jordens växtkraft
är god, det är sant, men det långa mörkret och kölden uthärda ej
alla med friskt mod och arbetshåg, och markens röjning är ett
sisy-fusarbete. Koloniseringen är visserligen utan fråga ett livligt känt
nationellt önskemål. Rörelsens motivering är dock en smula dunkel,
argumenten ofta mera entusiastiska än övertygande. När en kritisk
riksdagsman från Skåne en gång frågade, om det ej skulle bliva billigare
att flytta ned hela befolkningen från övre Norrlands jordbruksbygder
till Sydsverige än att subventionera den, fick han intet svar.
Men även om kolonisationstanken i viss mån kan försvaras med
känsloskäl, bör man dock göra klart för sig både kostnaderna i deras
helhet och den verkliga vinsten. En fullständigare och översiktligare
sammanställning av kostnaderna än vad hittills presterats vore
onekligen önskvärd, ehuruväl man får medgiva, att en del indirekta
utgifter äro rätt svåra att fixera per kolonat.
Vad vinsten av en jordbrukarstam i obygderna angår, kan en
objektiv måttstock knappast erhållas. Men man måste erkänna, att även
ideella vinster kunna köpas för dyrt. Om kolonaten behöva ständigt
större understöd, huru långt skall man gå? Vilket är det högsta
belopp, varmed man vill premiera en ur befolkningssynpunkt
förstklassig familj, vars inkomst av eget arbete ej räcker för livsuppehället?
Hittills har man med glatt mod betalat vad som varit nödvändigt
för att kolonisterna skulle kunna leva, och gjort det i oreflekterad
känsla av att penningarna nog i alla fall äro väl använda. Förr eller
senare måste man dock skrida till någon slags uppskattning även
av imponderabilia. De krav, som i en ovanligt brydsam tid ställas
på ovanligt riklig statshjälp, framtvinga, får man hoppas, en
fördjupad granskning av kolonisationsfrågan; en sådan har alldeles icke
presterats i de hittills gjorda utredningarna.
För femton år sedan hade Sverige två eller tre
sporttidningar, vilka i korrekt stil och med efter
omständigheterna avpassad fackmässighet avhandlade de viktigaste
företeelserna på idrottslivets område. Lästa och värderade inom
intresserade kretsar gjorde de dock föga väsen av sig i det allmänna
levernet; på sin höjd kunde någon gång en mer än vanligt entusiastisk
fras ur deras kapplöpningsreferat vinna spridning och citeras även
Sporten oeh
sportpressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
