Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Ministärskiftets bakgrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MINISTÄRSKIFTETS BAKGRUND
Ministären Branting stupade till sist på arbetslöshetsfrågan.
Redan vid dess tillkomst i oktober 1921 förutsades,
särskilt av Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, att av denna
prövosten för ärligheten i vederbörandes uppsåt att bliva en
»folklig landsregering» skulle så småningom varda den
stötesten, som bragte dem på fall. Nu uttrycka visserligen en del
tidningar sin förvåning över, att en sådan bagatell som
direktiven för arbetslöshetspolitiken vid arbetskonflikter kunnat sådan
verkan åstadkomma. Materiellt sett gällde det också endast
4,000 arbetslösa inom järnbruks-, sågverks- och
pappersmasseindustrierna, som avstängts på grund av uppkomna lockouter;
deras fortsatta omhändertagande lär enligt uppgift ha kostat
statsverket c:a 10,000 kronor om dagen, vilken summa på andra
huvudtitlar kunde väckt betänkligheter, men som i anseende
till det millionspäckade arbetslöshetsanslaget icke kunde rubba
dettas och än mindre budgetens jämnvikt. Direktivtvistens
betydelse låg emellertid på det principiella planet, såsom symbol
för den oförenliga motsatsen mellan det borgerliga samhällets
och den socialistiska arbetarrörelsens uppfattning i
arbetslöshetsfrågor, sådan denna motsättning vid flera tillfällen under de
sista åren framhållits i dessa spalter under Dagens Frågor.
Denna motsättning förlänade frågan dess stora politiska
betydelse, som de realistiska socialdemokraterna klart fattade, men
som man på visst borgerligt håll antingen icke begrep eller
också medvetet blundade för. Det gällde helt enkelt, huruvida
Kungl. Maj:ts regering i Sveriges urgamla rättsstat skulle tillåtas
att som eftergift åt en oupplyst klassopinion få omkullstörta ett
av föregående riksdag fattat beslut och förgripa sig på den
grundsats om det allmännas neutralitet vid arbetskonflikter, som är
en av grundvalarna för vårt nuvarande produktionssystem.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0161.html
