- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
162

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ministärskiftets bakgrund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 MINISTÄRSKIFTETS BAKGRUND

denna kammare segrade med högerns hjälp utskottsförslaget.
På natten arrangerades sedan genom en delegation från
statsutskottet en sammanjämkning mellan utskottsförslaget och den
socialdemokratiska reservationen. Därvid har tydligen
liberalernas »starke man» och utskottsförslagets försvarare, herr C.
G. Ekman, låtit sig överlistas av herr Värner Rydén, som
emellanåt vid kritiska tillfällen dyker upp på politikens yta.
Då förslaget på fredagen förekom i riksdagen, begärdes från
högerhåll bordläggning i första kammaren, vilket betydde
uppskov med frågans avgörande till efter påsk. I andra kammaren
tyckes högern hava saknat mod härtill. Det yrkande på
bordläggning, som väcktes av den liberale hr Hamrin från Jönköping,
förmåddes han »efter erhållna förtroliga muntliga meddelanden
från socialministern» att återtaga.

Frågans ytterligare förhalning föranledde obehärskade utbrott
från arbetarrepresentanterna i riksdagen. Och arbetarepressens
bärsärkalynne lindrades icke, när krisen ett par dagar senare
ytterligare skärptes därigenom, att Arbetslöshetskommissionens
ordförande och dess ovannämnda ämbetsmannaledamöter funno
sig böra begära sitt entledigande på den grund, att
statsministern och socialministern i sina riksdagsanföranden den 21 mars
uttalat sig pä sådant sätt mot kommissionens majoritet — såsom
skyldig till »hårda och orättvisa beslut» och »i avsaknad av hela
svenska arbetarklassens förtroende» — att kommissionen icke
längre med nödig auktoritet kunde fullfölja sin uppgift. Samtidigt
hade emellertid statsutskottet på nytt betygat kommissionen med
»dess nuvarande sammansättning» sitt förtroende och angivit
detta såsom en förutsättning för den ifrågasatta lindringen i de
gällande direktiven. Denna sats hade av liberalerna överflyttats
till sammanjämkningsförslaget och ansågs från deras sida som
dess oumbärliga hörnsten. Arbetslöshetskommissionen hade
sålunda kommit riktigt i gluggen. Å ena sidan uttalade
regeringen sitt misstroende för kommissionen och å andra sidan
överhopade statsutskottet å riksdagsmajoritetens vägnar samma
organ med ett beröm, som dess bättre dittills icke haft burskap i den
karga utskottsprosan. Denna kommissionens olidliga ställning
var ett klart uttryck för det abnorma förhållandet, att
riksdagen på ett område av statsförvaltningen ville regera i strid
mot Kungl. Maj:t. Den politiska anständigheten krävde en
omjustering av det rådande falska maktläget. Med kännedom om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free