Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Staden som konstverk. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADEN SOM KONSTVERK
177
het och beräkning i arrangemangen eller närmast instinkt. Han
ser för övrigt icke någon direkt historisk utveckling i hela
förrådet av gamla platser, beständigt inriktad som han är på att draga
lärdomar för samtiden ur de historiska bilderna. Han framhåller
härvid att »modernt liv och modern teknik icke tillåta en trogen
efterhärmning av gamla stadsanläggningar» men anser målet vara
att »översätta historiska mönster på moderna förhållanden».
Effekten av denna bok var ofantlig och Sitte kunde i tredje
FÅGELPERSPEKTIV AV HELSINGRORG OMKRING 1580.
Ur Theatrum urbium. Den nya medeltidsstaden nedanför
befästningscirkeln synes hava fått sin struktur närmast påverkad av strandbildning
och landsvägar.
upplagan av arbetet år 1900 framhålla: »Fackmännen säga
att en helt ny riktning inträtt inom stadsbyggnadskonsten och
detta uteslutande tack vare denna bok». Emellertid blev Sitte
otvivelaktigt till en början något ensidigt förstådd, då
medeltidsbilden, den måleriska, pittoreska stadsvyn genom hans
auktoritet frammanades som mönstergivare framför den enhetliga
klassicistiska arkitekturkompositionen. Härtill bidrog den allmänt
romantiska kulturströmningen under 1890-talet, som gärna
dvaldes i Medeltidens städer. Sitte själv hade dock även livligt
uppmärksammat renässansanläggningar.
Ett flertal framställningar i stadsbyggnadsestetik följde efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>