Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Staden som konstverk. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADEN SOM KONSTVERK
179
den raka linjen och den räta vinkeln äro de förnämsta
elementen inom arkitekturen, bildar den raka gatan och den
regelmässiga platsen kärnan och ryggraden i en stadsanläggning.
Men om sålunda hans bok visst icke är fri från tendens,
innehåller den dock först och främst skildringar av ett historiskt
förlopp. De viktigaste europeiska platsbildningarna analyseras
med stöd av såväl deras topografiska och arkitektoniska historia
som av samtida uttalanden och teoretiska skrifter och Brinck-
PLAN TILL GAMLA KALMARS BERYGGELSE, ÅTERGÅENDE TILL
PROJEKT AV 1627.
Planen visar en från de italienska renässansteoretikerna utgående
plantyp, en »cittå ideale», en centralanläggning i cirkelform med gatorna
inlagda som radier.
mann lyckas teckna en intressant och övertygande
utvecklingslinje inom viktiga partier av den nya tidens konstnärliga
stads-anläggningskonst. Genom hans framställning blir icke blott för
första gången klarlagt i sammanhang det storslagna arbete, som
olika tider nedlagt på sina stadsanläggningar för att uppnå
stadsskönhet; men även konstens utvecklingshistoria i sin helhet,
särskilt arkitekturens och plastikens historia, hava genom hans
analyser fått en ny belysning, då gestaltningen av det stora fria
rummet, platsen och gatan, ofta kraftigt påverkat all rumsbildande
konst. I ett par senare avhandlingar har Brinckmann fullföljt sina
uppslag, liksom de även i någon mån upptagits av andra forskare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
