Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Vårt dagliga bröd. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT DAGLIGA BRÖD 183
förpackningar. De högre priserna tyckas mera locka än
avskräcka kunderna.
En ovanligt karakteristisk utvecklingsgång, sådan som ovan
antytts, ha våra vanliga handelskvaliteter av mjöl genomlupit.
Redan den förskjutning, som inträtt från förbrukning av råg
till vete, i synnerhet i städerna, måste i och för sig té sig
mindre fördelaktig, då ju rågen är ett naturligt sade för en vida
större del av landet än vete. Ju mera man vänjer sig av med
rågdieten, i desto större beroende riskerar man därför att Sverige
råkar till utlandet för sin brödförsörjning samtidigt med att
jordbruket inom de kargare delarna av landet tvingas att inskränka
odlingen av ett utav de just i sådana trakter mest lönande
växtslagen.
Det vetemjöl, som förr användes, var emellertid till kvaliteten
ett helt annat än det som nu vanligast salubjudes. Förr
maldes vetet med måttlig siktning ut till ett s. k. helmjöl, d. v. s.
i mjölet ingick såväl vetekornens egentliga kärna som partierna
närmast skalet; endast skaldelarna, kliet, siktades ifrån. Så
förfors både då svenskt vete användes enbart och då det för
att minska den ofta nog höga fuktighetshalten blandades med
utländsk spannmål.
Sedermera lärde man sig att vid målningen separera mjölet,
så att vid en och samma mald olika kvaliteter erhöllos. De
innersta delarna av kornen gåvo det s. k. kärnmjölet
(patentmjölet), det stärkelserikaste och därför mest lättbakade, men
äggvitefattigaste och, som det numera visats, i avsaknad av
vitaminer. Motsatsen till detta var flormjölet och en
medelkvalitet, närmast motsvarande det gamla helmjölet, fick namnet
bagerimjöl. För den konsumerande allmänheten blev
kärnmjölet begärligast och åsattes det högsta priset; namnet angiver
bagerimjölets huvudsakligaste användning, men flormjölet blev
svårsålt och kom mest i fråga som inblandning i rågmjöl. I
de trakter av landet, där man anlitar smärre bygdekvarnar, kan
emellertid kärrimjöl ej erhållas, och man är fortfarande — utan
olägenhet och till ringare kostnad — hänvisad till helmjölet.
I Stockholm, som haft den ringa hedern att i här berörda
avseende vara föregångare, hade utvecklingen emellertid redan
före 1914 tagit ett steg ytterligare i jämförelse med stadssam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
