Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Vårt dagliga bröd. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 HUGO HEYMAN
hällena i övrigt. Vissa storkvarnar hade funnit på att ur
kärn-mjölet draga ut ett ännu »finare» mjöl, d. v. s. finare i det
avseendet, att det berövats än mera av sädeskornens naturliga
äggvitehalt och stärkelseprocenten därigenom ökats. Det
ursprungliga syftet med denna mjölsort framgår av
kvalitetsbenämningen bakelsemjöl. I sin jakt efter bästa eller med
andra ord dyraste sorts vetemjöl hade emellertid Stockholms
husmödrar fastnat för detta mjöl, och lockelsen var så mycket
större, som det ofta såldes i linnepåsar av förföriskt utseende.
Påsarna avsågo att utgöra en garanti för allmänheten, att den
verkligen fick avsedd kvalitet, en garanti så mycket behövligare,
som en icke fackman i regeln icke på utseendet kan skilja
bakelsemjöl och kärnmjöl. Det har uttalats starka tvivel, om
husmödrarna ens vid bakningen kunde särskilja de bägge
sorterna, ett tvivel, som grundar sig på de bestämda påståendena,
att mindre nogräknade detaljaffärer vid denna tid väl sålde,
men aldrig köpte bakelsemjöl! Husmoderns enda fördel blev
då det goda samvetet att ha betalt högsta i marknaden
förekommande pris. En egentligen rätt så onödig utgift, eftersom
hela det övriga landet redde sig gott med sitt enklare — och
sundare — mjöl.
Så kom ransoneringstiden med sin ytterst begränsade tillgång
på oblandat vetemjöl överhuvudtaget. Man minns det jubel,
som uppstod, då rent vetemjöl, för resten ett ganska grovsiktat
helmjöl, åter fick köpas fritt inom brödkortsransonen. Nu, fyra
år senare, under en vida bekymmersammare ekonomisk
situation, skulle ingen husmor med självaktning vilja se åt ett sådant
mjöl!
Däremot har den förut inslagna utveckligen fortsatts. Vad
som före kriget var ett privilegium för Stockholm, håller nu på
att bli ett gängse bruk litet varstädes i landet. Snart är
bakelsemjölet, som numera erhållit den något vilseledande beteckningen
»kärnmjöl n:r l», åtföljt av granna namn, olika för varje kvarns
fabrikat, det enda som duger både till matlagning och bakning
av vanligt hushållsbröd i hemmen. Prisskillnaden gentemot
kärnmjöl är för närvarande i allmänhet 3 öre per kg., gentemot
bagerimjöl 6 öre och gentemot oblandat svenskt helmjöl 10
öre per kg.; den sedvanliga linnepåsen betingar ett extrapris
motsvarande 8 å 10 öre per kg. Även hushåll med ganska
begränsad hembakning förbruka åtminstone 100 å 200 kg. vete-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
