Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - En klassisk svensk flora i modern upplaga. Av G. Einar du Rietz - Hartman: Handbok i Skandinaviens flora - Gunnar Gastréns Juhani Aho-biografi. Av Rolf Nordenstreng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 LITTERATUR
våxtsamlandet en mission att fylla, vilkens betydelse tyvärr
förbisetts av den moderna pedagogikens representanter.
G. Einar Du Rietz.
GUNNAR CASTRÉNS JUHANI AHO-BIOGRAFI
CASTRÉN: Juhani Aho. Sthlm, Albert Bonnier, 1922. 2 delar å kr. 6.
De båda namnen äro varandra värdiga. Juhani Aho var icke blott
den finska litteraturens oomstritt ypperste man — det vill tyvärr i
och för sig icke säga så övermåttan mycket — utan jämväl en av
märkesmännen i den nyare nordiska litteraturen över huvud. Hans
verk ha blivit översatta till svenska och andra språk, lästa och
uppskattade här nästan som vore han en av de våra, och vida har hans
frejd gått — ända borta på Island läser man »När far köpte lampan»,
och nyare isländska författare ha rönt påverkan av honom. Det är
sålunda en stor och lockande, men också krävande uppgift att teckna
hans person och livsgärning. Gunnar Gastrén har varit den vuxen.
Han är välkänd som grundlig och skarpsynt litteraturforskare; han
är lugn, sansad och måttfull i sina omdömen, och han tillhör själv
det släktled som i uppväxt- och ungdomsåren mottog starka intryck
av Ahos arbeten. Men på samma gång står han i viss mån
utanför: han är av svenskspråkig familj och har först i sin mannaålder
lärt sig finska utöver de magra skolkunskaperna. I unga år
internationellt bildad genom talrika resor till olika europeiska land har
han alla förutsättningar att se Aho i stort och mäta honom med
rätta mått. Och därjämte är han numera så grundligt inne i det
finska språket, att han till fullo kan förnimma och uppskatta alla de
finaste skiftningarna i Ahos stil. Men hans bok är skriven på svenska,
självfallet och lyckligtvis. Därmed har den blivit tillgänglig för hela
det litterärt intresserade Norden, under det att ett verk om samma
ämne t. ex. av docenten Tarkiainen givet skulle ha skrivits på finska
och sålunda varit otillgängligt för det stora flertalet litteraturvänner
utanför Finland.
Boken har emellertid kommit att bli något mer än enbart en
levnadsteckning och en undersökning av Ahos alstring. Den har mer eller
mindre blivit ett tvärsnitt genom Finlands kulturella liv under
närmare ett halvt århundrade och särskilt under åttio- och nittiotalen.
Några onödiga utvikningar har författaren icke giort sig skyldig till,
alltsammans har tvärtom krävts för att klargöra Ahos personlighet
och de omständigheter under vilka hans verk kommo till. Men frågan
är om icke dessa kulturbilder för mången läsare ha väl så stort värde
som den rent litterära analysen, jå större. Ty de lära oss att förstå
mycket av det nuvarande läget.
Johannes Brofeldt — så lydde den store författarens borgerliga
namn under de fyrtiosex första åren av hans liv; först år 1907
upptog han sin författarpseudonym som lagligt namn — var född den
11 sept. 1861 i ett prästhem i bortersta Savolaks. Hans far,
pastorsadjunkten Henrik Gustaf Teodor Brofeldt, tillhörde en savolaksisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
