Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Dagens frågor 30. 4. 1923
- Försvarsrevisionen och Sveriges militärpolitiska läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Stockholm 30. 4. 1923.
Försvarsrevisionen och Sveriges militärpolitiska läge.
Vid Försvarsrevisionens tillsättning angav
dåvarande statsminister Edén i ett anförande
till statsrådsprotokollet av den 12
november 1919 vissa direktiv — »allmänna, av det världspolitiska läget
beroende utgångspunkter» — för dess arbete. Främst underströk han
därvid, att problemet borde behandlas »i samband med det
nationernas förbund, som nu utgått ur strävandena att skapa en varaktig
fred och en internationell rättsordning». Han förutsatte, att vid
betänkandets avgivande skulle vara vunnen »någon erfarenhet av
förbundets verkningar». Vissa uppräknade artiklar i förbundsakten
förklarades vara »av genomgripande betydelse för den svenska
försvarsrevisionen», och statsministern angav rent av som »en
huvuduppgift» vid arbetet att söka vinna klarhet om innebörden av de
internationella förutsättningar under vilka Sverige som blivande
förbundsmedlem kunde påräkna förbundets stöd och åtoge sig vissa med
detta medlemskap följande militära förpliktelser.
När hans dåvarande excellens sålunda som kärnpunkten i Sveriges
försvarsproblem betecknade vårt förhållande till Nationernas
förbund och därför även dess utredande som en huvuduppgift för
revisionsarbetet, så förföljdes han av sin vanliga otur vid försök att
lyfta på framtidens slöja. Försvarsrevisionen har — det är ett
lättförklarligt faktum och ingen förebråelse — ingalunda förmått skapa
någon »klarhet» om den militärpolitiska innebörden av våra
förbundsförpliktelser eller värdet av det stöd förbundet i nödens stund skulle
kunna påräknas giva. Därom förekomma i betänkandet och
reservationerna endast några trevande reflektioner, vilka synas ha
mestadels tillsatts för formens skull, till skenbar åtlydnad av direktiven,
men ingalunda utgöra någon bärande grundval för de av helt andra
skäl beroende slutsatserna. Orsaken är naturligtvis, såsom en
reservant uttrycker sig, »händelsernas utveckling i icke förutsedd riktning».
Av de citerade direktiven återstår därför förnämligast hänvisningen
till »det världspolitiska läget», och även detta beröres i
majoritetsbetänkandet på ett ytterst lösligt och tafatt sätt. Det har däremot
i ett par av reservationerna, den socialdemokratiska samt herrar
Hammarskjölds och Lübecks uttalanden, något mera ingående upptagits
till bedömande.
Majoritetsbetänkandets lättvindiga behandling av denna hörnsten
för varje försvarsplan hör till de allra svagaste punkterna i detta
bedrövliga aktstycke. Inledningsvis ges ett litet av sakkunnig hand
utarbetat kollegium om förbundsakten för Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0204.html
