Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 30. 4. 1923 - Helgeandsholms mötes beslut - Den finländska universitetsstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 DAGENS FRÅGOR
»
tände och vidarebyggande inlägg. Vi få alltså här på en mångfald
med bergverksrörelsen sammanhängande områden följa, hur de tyska
förebilderna recipierats och vad de inneburit. Och vi erinras än en
gång om att de tyska yrkesmännen medförde ej blott teknisk och
organisatorisk skolning utan även föreställningar om statsmaktens rätt
att utan omgången av prisbildning och köp ställa naturtillgångarna
till deras förfogande, som kunde göra dem fruktbärande för sig själva
— och för statskassan.
Professor Tunberg underlåter till slut ej att peka på det egendomliga
förhållandet, att den föregivna tiden för Helgeandsholmsbeslutet
sam-manfaller med tiden för en faktiskt påvisbar mycket stark reception
av tyska regalrättsliga föreställningar. Om urkundens äkthet kan det
efter Styffes bevisning icke vidare bli tal. Men man kan ej undgå att
fråga sig, om förfalskaren haft kännedom om Magnus Ladulås’ betydelse
för regalrättens historia i Sverige. De regalrättsliga föreställningarnas
kurva stiger i vår rättshistoria nästan oavlåtligt från Medeltiden och
fram till det karolinska enväldet för att sedan åter sjunka tillbaka.
Det har förts och kommer väl även att föras mycken lärd strid om
denna recipierade främmande rätts betydelse för den aktuella rätten.
På nästan varje punkt skall markägaren finna stöd i den inhemska
rätten, staten i den inlånade, då det gäller makten över de stora,
och särskilt de outnyttjade stora naturtillgångarna. Någon enhetlig
lösning av tvistefrågorna skall väl därför aldrig kunna nås. Otaliga
rättsförhållanden, vilka icke utan en fullständig omstörtning kunna
rubbas, ha sin rot i bägge systemen. Men det bör ihågkommas, att
våra nu gällande lagar och författningar på de områden, som beröras
av regalrättspörssmålen, i regel utformats under den ekonomiska
liberalismens tid. Och i alla sådana fall finnes det presumption för att
lagstiftaren velat taga med så litet som möjligt av till sin innebörd
och rättskraft obestämda men för den enskilda företagsamheten
hämmande statliga anspråk. Receptionen av den tyska bergverkskulturen
under Magnus Ladulås’ regering bildar ett av de stora skiljemärkena
i vår historia och är förvisso värd all den forskarmöda, som kan
ägnas däråt. Men i dagens strider lär det knappast kunna komma
att spela någon roll, om den lycksökare, som antagligen satte ihop
Helgeandsholmsbeslutet för att vinna Johan Illis gunst, kände de tyska
rättsföreställningar, vilka ge dokumentet dess betydelse i regalrättens
historia, från deras reception under medeltiden eller blott från deras
utformning under hans egen tid.
Dag för dag utgingo budskap från finländska
riksdagens stora utskott angående jämkningar
och ändringar i dess förslag till lag angående Finlands statsuniversitet,
utan att någonsin klar hänsyn till svensk vetenskaplighet gjorde sig
gällande däri. Från finsk sida saknades ej protester mot utskottets
bristande uppfattning av plikten emot de svenske i landet; såväl
grundlagens allmänna bestämmelse om svenska och finska språkens
ställning som andra grunder framfördes i vägande inlägg från finskt håll,
Den finländska
universitetsstriden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
