Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Finska Tornedalsbekymmer. Av Björn Collinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA TORNEDALSBEKYMMER
AV FIL. LIC. BJÖRN COLLINDER
Finlands utrikesminister avgav nyligen ett Bragelöfte om hägn
och bistånd från finländska statens sida åt de förtryckta
s. k. Norrbottensfinnarna. Ungefär samtidigt gick genom svenska
pressen ett meddelande som gav vid handen att finska
prästerskapet anser sig ha krafter tillövers för missionärsverksamhet i
de svenska gränsbygderna, oaktat själavården på östra sidan om
gränsen på sina håll ligger så gott som i lägervall. Med andra
ord: den finska Norrbottensagitationen tycks vara segare och
livaktigare än vi ha kunnat föreställa oss, och en kort skildring
av denna låt vara ej politiskt högviktiga, men i varje fall
folk-psykologiskt fängslande företeelse är måhända i närvarande stund
ej ovälkommen.
Mången här i landet har nog vuxit upp i den föreställningen
att Sverige är en enhetlig nationalstat. Vi ha knappt kommit
att tänka på att vi hysa en bofast befolkning av främmande
tungomål inom vårt rikes gränser, och än mindre har det fallit
oss in att vi ha utövat något förtryck mot en svagare
nationalitet. Naivt obekanta med allt vad språkfejder heter ha vi trott
att allt var som sig borde, när våra myndigheter under de två
senaste årtiondena ha sökt göra det lättare för våra finsktalande
landsmän i Norrbotten att tillägna sig svenska språket. Vi ha
trott att folkskolorna och arbetsstugorna i Gellivare och
Tornedalen ha utfört en välsignelserik kulturgärning bland den
finsktalande allmogen. De högljudda beskyllningar för hänsynslöst
nationalitetsförtryck vi ha fått höra från finskt håll under de
senaste åren ha därför kommit så överraskande, att vi snart
sagt ej ha kommit oss för med att värja oss mot klandret.
Därtill har också den uppfattningen bidragit, att den gälla klangen
hos dessa finska röster väsentligen blott var ett tillfälligt
åter-Ijud av de känslor, som den först nyligen bilagda osämjan mellan
de bägge forna rikshälfterna hade väckt på andra sidan
Bottenhavet. Denna uppfattning är emellertid ej alldeles riktig. Det
fälttåg, som har förts i denna sak av finsk press, hetsigast och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
