Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Finska Tornedalsbekymmer. Av Björn Collinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 BJÖRN COLLINDER
I och med frigörelsen från Ryssland blev Stor-Suomi-tanken
för en tid ett politiskt program. Den från Karl IX:s tid eller
måhända ännu längre tillbaka härstammande planen att dra
riks-gränsen längs Svirfloden och vidare från Onega genaste vägen
till Vita havet kom ånyo till heders. Att Estland av fri vilja skulle
ansluta sig till Finland det hoppades man rätt allmänt på vid
det laget, och en och annan torde ej ha uppgivit hoppet ännu.
Händelseutvecklingen har gäckat dessa drömmar. Det
olonet-siska fälttåget 1919 misslyckades, och detta berodde säkerligen
i avsevärd mån på det misstroende med vilket de karelska
»köpryssarna» — bland vilka Bobrikov på sin tid fann sina villigaste
redskap — mottogo de finländska befriarna. När karelarna äntligen
vaknade till insikt om vad deras frid tillhörde, var det för sent.
Esterna tillstå gärna sin stora tacksamhetsskuld till Finland,
som förhjälpte dem till frihet och oberoende. Men tanken på
en närmare anslutning till Finland än vad som rymmes inom
ramen av ett allmänt baltiskt försvarsförbund, är för det
estländska folket fullständigt främmande, jå för vida kretsar
motbjudande.
Inom Finlands riksdag finns för närvarande ingen klangbotten
för de nyss antydda irredentastämningarna eller för
utvidgningssträvanden av vad slag det vara månde. Men att dylika
strävanden ännu fortleva i vissa kretsar, kan ej bestridas. Man erinrar
sig hurusom exempelvis landshövdingen i det efemära
Petsjenga-länet sommaren 1921 i en inlaga till republikens president
inskärpte önskvärdheten av att anlägga en kolstation vid fiskeläget
Petsjenga, emedan en slik anläggning kunde få stor betydelse i
framtiden, »när frågan om Spetsbergens delning kommer
upp på dagordningen».
Avsikten med det nu anförda har givetvis endast varit att
betona, att man ej kan göra sig en fullt klar och uttömmande
föreställning om Tornedalsfrågans innebörd, om man helt
försummar att beakta det politiska inslaget i de panfinska
strävandena. Ännu tydligare framstår detta om man erinrar sig huru
tidskriften Suunta, den finska aktivismens språkrör, för två år
sedan misstänkliggjorde vårt arbete bland den svenska
befolkningen i Estland och öppet tillvitade de svenska myndigheterna
att de på de estländska öarna beredde jordmånen för
anhängiggö-randet av en ny Ålandsfråga!
Legenden om det svenska nationalitetsförtrycket i Norrbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
