Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Canada som nybyggarland. Av John Frödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 LITTERATUR
nera sädesslagen, särskilt vetet, på prärien. Avkastningen är här
mångenstädes ännu mycket stor, i det jorden ännu icke utsugits.
Emellertid ha de egentliga prärierna hunnit att så till vida utfyllas
av nybyggen, att något fritt dominion-land mot erläggande av den
lilla entréavgiften av 10 dollars endast i mycket liten skala numera
kan erhållas. Mycket stora vidder finnas där visserligen alltjämt
att odla upp, men de äro i privat ägo, och jorden måste köpas till
ganska högt pris. Vill man ha jord på prärien, måste man alltså,
liksom när det gäller jord i privat ägo i Sverige, hava kapital
tillgängligt för att kunna skaffa sig densamma. Den som intet sådant
disponerar får nöja sig med den ännu icke upptagna jorden i det
kargare klimatet längre norrut i närheten av odlingsgränsen, d. v. s.
i skogsområdet. Här måste dock skogsröjning med yxan gå före
markens upplöjning.
Även här i norr går dock kolonisationen numera mycket fort. Vid
Peace River funnos för ett dussin år sedan blott några få spridda
pioniärer, men 1920 mera än 50,000 inbyggare. År 1906 voro icke 200
hektar odlade, år 1921 beräknades 83,000 hektar ge god skörd.
Åren omedelbart efter kriget har kolonisationen i Canada präglats
av den s. k. soldier-settlement-rörelsen. Var och en av Canadas
eller de allierades soldater ägde rätt att fritt erhålla 160 acres samt
dessutom företräde till de för vanliga kolonister stadgade 160 acres
ännu ej upptagen jord. Soldaterna erhöllo dessutom rätt till lån av
intill 7,500 dollars i och för etablering. En noggrann tillsyn av
anställda fackmän utövas vid inköp av fast egendom och redskap, så
länge lånen icke återbetalats. Undervisning och träning i lantbruk
meddelas de blivande kolonisterna. I slutet av första kvartalet 1922
hade inemot 30,000 män erhållit jord på detta sätt. Professor
Nelson som besökt dylika nybyggen i olika delar av landet, anser att
denna kolonisation är i hög grad lovande. Han anmärker likväl, att
framgången hänger på att ett gott urval göres från början samt på
tillsyningsmännens beskaffenhet och undervisningsförmåga. — I ljuset
av dessa förhållanden kan man bedöma vederhäftigheten av de
förslag som framställts att utplantera våra arbetslösa industriarbetare
på landet som jordbrukare.
Professor Nelson framhåller att nybyggarens lott på prärien,
särskilt de första åren, i allmänhet är rätt vansklig. Då skog saknas,
måste mången att börja med rätt länge bo i torvkoja. Veckolånga
snöstormar rasa på vintern och t. o. m. begrava kojorna i snön.
Om sommaren förvandla ösregn de dåliga prärievägarna till ofarbar
lervälling för många dagar. Hagelstormar kunna på några minuter
förinta hoppet om en god skörd och ersättning för långa tider av
arbete. En brännande torka medför ofta samma svåra förluster.
Stora avstånd isolera mångenstädes nybyggaren från grannarna.
»Nybyggarens liv har varit och är en kamp för starka armar och starka
viljor, där det gäller att gå igenom eller gå under. Västerns
erövring har blott skett genom anspännande av krafter över det vanliga
mått vi i Sverige äro vana att utveckla i kampen för brödet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
