Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Canada som nybyggarland. Av John Frödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 277
Som slutresultat anför författaren att nybyggarverksamheten i
Canada försiggår i ett bistrare vinterklimat än vilken som hälst
kolonisation i Sverige. Den fördel det förstnämnda landet kan erbjuda
nybyggaren framför vårt är lättheten att erhålla stora jordlotter. Men
detta torde väl uppvägas av en därstädes i allmänhet betydligt
hårdare och mera riskfylld kamp för tillvaron. Canadas överlägsenhet
är i själva verket mindre än man tror. Klimatets starka växlingar
och den hårda vinterkölden äro pressande. Nybyggarnas framgångar
betingas av en kraftutveckling, som om den i samma grad
komme till användning hemma i Sverige i de flesta fall
torde leda till goda resultat. Konjunkturerna därborta växla
skarpare än hos oss. Skatterna börja stiga till belopp motsvarande
dem här hemma.
Villkoret för att vår inre kolonisation skall kunna tillgodogöras
vårt befolkningsöverskott och minska strömmen till Amerika är dock
att en förståndig kolonisationspolitik bedrives. Jordlotterna som
utlämnas böra ej göras för små, där de ensamt äro avsedda att ge
ägaren bärgning. Ett omsorgsfullt urval bland aspiranterna på jord
är också nödvändigt, men de som fått sådan böra sedan erhålla
största möjliga penninghjälp. Nybyggarna böra samlas i kolonier
till inbördes bistånd och trevnad. Som författaren betonar, är den
svåraste uppgiften kanske att skaffa den psykologiska förutsättningen
för ett hårt odlingsarbete här hemma. Arbetet känns tyngre och
går ej med samma fart här som i Amerika. Man måste med
författaren framhålla att uppgiften »att skaffa egen jord åt ett folk ej
blott är ett ekonomiskt problem, det är också minst lika mycket ett
socialt problem och en fråga om ett folks fysiska och andliga hälsa.
Därför är en liberal och varmhjärtad kolonisationspolitik av behov
för vårt land.»
Här har endast kunnat refereras några brottstycken av professor
Nelsons bok. Den innehåller emellertid i största möjliga
fullständighet en skildring av den yttre geografiska och folkpsykologiska miljö,
i vilken nybyggarverksamheten försiggår i det land, där kolonisation
f. n. bedrives i större skala än i någon annan del av världen. Utan
den kunskap som hans bok giver oss är det omöjligt att avgöra, om
vi kunna konkurrera med Canada om våra emigranter, för att med
dem befolka våra ödegårdar och obygder.
Men den ger oss också en annan insikt. På senare tiden har man
väckt på tal att organisera vår emigration till främmande länder. Man
har t. o. m. offentligen diskuterat att i vissa länder anlägga slutna
svenska kolonier, vilka sedan skulle kunna bedriva varuutbyte med
moderlandet (Ymer 1922, h. 3 och 4, p. 395 ff). Det måste uttryckligen
betonas, att innan dylika planer realiseras, måste det land till vilket
man ämnar förlägga en sådan verksamhet först göras till föremål för
en vetenskaplig geografisk undersökning av samma art som den prof.
Nelson utfört i Canada. Man måste få svar på den frågan: äro de
yttre, fysisk-geografiska förhållandena där sådana, att svensk stam där
kan trivas och bedriva den näring vid vilken den är fostrad? Äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
